Marlen Eskander, verksamhetsledare vid Läsfrämjarinstitutet, har varit en av fem ledamöter i kommittén för en svensk kulturkanon. Utredningen leds av historikern Lars Trägårdh.

På måndagen kom beskedet att Marlen Eskander lämnar kommittén, något Aftonbladet var först med att rapportera. I ett brev till kulturdepartementet skriver hon att orsaken är principiella skäl.

”En av de största utmaningarna, under hela arbetets process, har varit de svårigheter som uppstår när direktivet från regeringen har frångåtts, och tolkningen av uppdraget blivit alltför snäv”‚ skriver Marlen Eskander.

Marlen Eskander vill, när DN talar med henne på måndagskvällen, inte gå närmare in i detalj på varför hon väljer att lämna.

– Det är av respekt för det fortsatta arbetet och alla inblandade. Jag tycker det är tydligt utifrån mina uttalanden till departementet varför jag kliver av, säger Marlen Eskander och fortsätter:

– Det har varit ett beslut som växt fram över tid. Det har varit en mödosam process, men jag har övervägt det här och det känns bra att hoppa av.

Marlen Eskander är tydlig med att hon inte är motståndare till själva idén om en kulturkanon.

– Jag tycker att idén är välbehövlig om arbetet görs på ett inkluderande sätt. Och det finns tydligt skrivet i direktiven.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) säger i ett skriftligt uttalande till DN att det är ett tråkigt besked att Marlen Eskander lämnar kommittén.

”Jag tar allvarligt på den kritik som framkommer i hennes begäran om entledigande angående kommitténs efterlevnad av direktiven”, säger Liljestrand och tillägger:

”Kommittén är satt att arbeta enligt de av regeringen beslutade direktiven. Departementet har därför bett kommitténs ordförande att redogöra för sin syn på den kritik som framkommit.”

Idén om en kulturkanon föddes i Tidöavtalet. Projektet har varit politiskt laddat, och kritiserats av såväl Svenska Akademien som en stor grupp författare.

DN har nyligen rapporterat om den kritik som nationella minoriteter riktat mot arbetet för en svensk kulturkanon. Utredningen har anklagats för att inte följa lagen och för att utsätta de nationella minoriteterna för fortsatt förtryck.

En knäckfråga har varit skrivningen i regeringens direktiv om att kommittén ska föra ”en dialog med urfolket samerna och de andra nationella minoriteternas organisationer”. Detta är något som Lars Trägårdh motsatt sig:

– Minoriteterna är välkomna att skicka in förslag och fotografier på lite av varje. Men de har ingen specialstatus i relation till alla andra människor i det här landet. Jag har ingen gräddfil för tornedalingar före bandyälskare, sa Lars Trägårdh.

DN har utan framgång sökt honom på måndagen.

Share.
Exit mobile version