Ljusgröna grässtrån sticker upp ur plastkrukorna som hundföraren Elin Karlsson plockar fram. För ett otränat öga ser växterna identiska ut. Men bland de vanliga sädesslagen gömmer sig arter som blivit många lantbrukares mardröm.
– Det här räknas som världens tredje värsta ogräs, säger Elin Karlsson, och visar upp en av krukorna.
Gräset hon pekar på kallas för hönshirs och är en av flera invasiva arter som plågar det svenska jordbruket. Ogräset, som bland annat konkurrerar med majs och sockerbetor, trivs i varma jordar och sprids snabbare i takt med att temperaturerna ökar i Sverige. Växtens likhet med andra grässorter gör det svårt att urskilja hönshirsen på en åker.
Om man är en människa, vill säga.
– Hundarna är jätteduktiga på att skilja dem åt, det har vi sett i upprepade tester. Vi vet egentligen inte hur de gör det. Det är fascinerande, säger Elin Karlsson.
Den 43-åriga hundföraren arbetar just nu med att lära sökhundar att lukta sig till invasiva arter. Upplärningen är en del av ett innovationsprojekt som får stöd från både den svenska staten och EU. Målet är att lära hundar att upptäcka oönskade växter och frön i ett tidigt skede, för att kunna bekämpa dem innan de hunnit sprida sig.
– Det är ett förebyggande arbete man vill göra. Så är det ju ofta med sökhundar, att vi använder dem innan någonting har hunnit bli ett stort problem. Så kan det ju fungera även med hundar som söker efter vägglöss, granbarkborrar eller narkotika till exempel.
Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden genom att sprida sig snabbt och konkurrera ut andra växter. Vissa arter, som exempelvis flyghavre, är så skadliga att markägare är skyldiga att bekämpa dem enligt lag. De invasiva arterna sprids bland annat genom att frön smyger sig in i utsäde eller fastnar på jordbruksmaskiner, eller med hjälp av fåglar och andra djur.
Jörgen Holmén, som leder projektet med sökhundarna, tror att den nya metoden har stor potential. Hundar som visar exakt var de invasiva arterna finns ger lantbrukarna möjlighet att minska användningen av bekämpningsmedel, säger han.
– Sen är det viktigt att behandlingen blir effektiv i de områden där den görs – annars riskerar de här farliga ogräsen att utveckla resistens.
På en åker vid Uddetorps naturbruksskola i Skara nosar sökhunden Annika sig fram till en gummileksak. Övningen fungerar som förberedelse inför jakten på ogräs.
För att en otränad hund ska lära sig att söka och markera på rätt sätt behöver den tränas i mellan sex månader och ett år, enligt Elin Karlsson. En utmaning med det nya projektet är att göra det lönsamt både för hundförare att utföra sökningen och för lantbrukare att köpa in tjänsten.
Fakta.Kampen mot invasiva arter
■ Invasiva arter sprider sig snabbt och riskerar att rubba ekosystem genom att andra arter konkurreras ut. Vissa har en mycket stark växtkraft. Arten parkslide kan exempelvis förstöra vägar och hus.
■ Bekämpningen av invasiva arter beräknas kosta mellan 1,1 och 1,45 miljarder kronor om året i Sverige.
■ EU har tagit fram en lista på 30 invasiva arter som inte får säljas eller transporteras inom unionen. Flera ytterligare växtarter, som inte står på listan, bekämpas i Sverige.
Källa: Naturvårdsverket, SLU Artdatabanken
Men Elin Karlsson tror att ekvationen kommer att gå ihop.
– Efter arbetet vi har gjort nu tyder allt på att ett hundekipage skulle kunna göra så pass stor nytta att lantbrukarna sparar in på annat. Men man måste ha ett långsiktigt tänk, och tänka att man förebygger kostnader som annars hade uppstått, säger hon.
Omkring 15 hundförare och något fler hundar har deltagit i projektet. Fyra av ekipagen planerar nu att genomföra ett praktiskt och ett teoretiskt prov, för att visa att de klarar av att hitta invasiva arter. Målet är att hundarna och hundförarna ska vara redo att börja jobba under nästa år.
Läs mer:
Sju blommor till midsommarbuketten – men inte till din trädgård
Invasiv fisk sprider sig – hotar svenska arter
