Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt meddelade i onsdags att hon avgår, eftersom hat och hot mot henne har påverkat henne ”mycket djupare” än hon hade trott.
Nästan var tredje förtroendevald politiker uppger att de under 2022 blev utsatta för hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld. Det visar Politikernas trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Bland riksdagsledamöter är andelen dubbelt så hög.
– Riksdagsledamöterna är ju generellt mer kända av allmänheten, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.
Politikernas trygghetsundersökning omfattar ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag. Statsråden ingår inte. Men resultaten visar att mer kända politiker är mer utsatta.
– Utsattheten är också högre ju mer aktiv man är på sociala medier och ju mer omskriven man är i media. Exponeringen hänger tydligt ihop med utsattheten.
Hot och påhopp på sociala medier är den vanligaste typen av hot, och den som ökat mest, från 8 procent år 2012 till 16 procent 2022.
Vilka är det som ligger bakom hoten och trakasserierna?
– Det vanligaste är att förövaren är en okänd person som politikern inte haft någon relation till tidigare, säger Anna Frenzel.
Oftast är det en man i åldern 45 till 64 år, enligt vad politikerna själva uppfattar.
– Men har du fått ett hot på nätet så kan det ju vara svårt att bedöma.
Den största andelen av hoten och trakasserierna verkar komma från förargade medborgare. På andra plats kommer personer som den utsatta politikern uppfattar som rättshaverister.
– Sedan är det värt att nämna att i ungefär 16 procent av händelserna 2022 så var det en annan förtroendevald som utsatte politikerna. Det har legat ganska stabilt på 15–17 procent sedan 2012, säger Anna Frenzel.
Framför allt är det personer från andra politiska partier.
– Men det förekommer även att en del blir utsatta av andra förtroendevalda i sitt eget parti.
Många av förövarna verkar agera ensamma. Men i cirka hälften av fallen uppfattar den utsatta politikern att personen tillhör någon form av grupp. Vanligast var högerextremistiska eller rasistiska grupper, som kopplades till 17 procent av händelserna under 2022. Vänsterextremistiska grupper stod för 8 procent.
– Så det är ganska stor skillnad på de två typerna av grupper, säger Anna Frenzel.
Undersökningen visar att hot och trakasserier är betydligt vanligare än våld, skadegörelse och stöld.
– Det är fortfarande väldigt ovanligt. Blir man utsatt är det ofta att man får en knuff eller liknande.
Läs mer:
Expert om hat och hot mot politiker: ”Frågan är om någon orkar med i längden”
