Om du har lägre utbildning eller bor i ett mer socioekonomiskt utsatt område i Sverige har du större risk att dö i cancer.
Det gäller även cancerformer som är vanligare bland människor i mer välmående delar av samhället. Hit hör både prostatacancer och hudcancern malignt melanom, berättar Mef Nilbert, cancerexpert på Socialstyrelsen och överläkare i onkologi på Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Det finns en ojämlikhet i cancersjukdom som är systematisk, utbredd och enligt många vetenskapliga rapporter också ökande, säger hon.
Blå staplar på en powerpoint i ett vitmålat konferensrum på Socialstyrelsen visar siffror på liv och död. Fler överlever cancer. Samtidigt har cancer blivit vanligare. Det beror på att andelen äldre i befolkningen växer. Men också på att vanliga cancerformer som bröst- och tarmcancer ökar i åldersgrupperna 20 till 50 år, berättar Mef Nilbert.
För att kunna följa utvecklingen bättre har Socialstyrelsen tagit fram ett nytt analysverktyg, cancer i Sverige, som lanseras under tisdagen. Den bygger på flera nationella register, bland annat cancerregistret och dödsorsaksregistret.
– Vi har sett att det finns ett stort behov av underlag med prognoser och statistik om cancer. Det händer mycket på området och cancer kommer att utgöra en ännu större del av vårt vårdbehov i framtiden, säger Gudrun Jonasdottir Bergman, statistiker på Socialstyrelsen.
Hon klickar fram en graf med stigande kurvor som visar hur cancer har drabbat svenskarna sedan 1970-talet. Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast. Malignt melanom har ökat med 600 procent på drygt 50 år, enligt Socialstyrelsens siffror.
Nytt i det nya analysverktyget är tydliga jämförelser av hur cancer drabbar svenskar med olika utbildningsnivå och människor som bor i mer eller mindre socioekonomiskt utsatta områden.
När det gäller hudcancer är den mest drabbade gruppen i samhället män i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Förklaringen är troligtvis solsemestrar och mer tid i solen, berättar Mef Nilbert.
– Det kan också vara en grupp som i högre utsträckning går och kontrollerar prickar.
I jämförelse drabbas mindre än hälften så många av hudcancer i landets socioekonomiskt mest utsatta områden. Samtidigt är det procentuellt sett ungefär dubbelt så många som dör av sjukdomen här. Ett mönster som går igen.
Mef Nilbert ser Socialstyrelsens nya statistikverktyg om cancer i Sverige som viktigt för att blotta den här typen av skillnader – som hittills fått för lite fokus, säger hon.
– Risken att dö av sin cancersjukdom är högre om du bor i ett område med socioekonomiska utmaningar. Det här är något vi behöver titta närmare på och göra något åt. Det behöver komma högre upp på den politiska dagordningen att vi ser en ojämlikhet i cancersjukdomen, säger hon.
I det nya analysverktyget finns även möjlighet att göra jämförelser mellan olika delar av landet. Verktyget ska också byggas ut med prognoser som kommer att visa den troliga utvecklingen av cancer i Sverige fram till år 2030 och 2040.
Syftet är att vården och ansvariga beslutsfattare ska kunna förutspå framtida vårdbehov. Kunskapen om hur cancer drabbar samhällsgrupper olika bör användas för att sätta in insatser där de behövs som mest, säger Mef Nilbert.
I november förra året lämnade hon över ett förslag på en ny nationell cancerstrategi till regeringen. Den är just nu ute på remiss. Här finns flera förslag som Mef Nilbert och andra experter tror skulle göra skillnad. Allt från lägre skatt på frukt och grönt till särskilda sluta röka-insatser.
Lungcancer är en cancerform med hög dödlighet och en stark koppling till rökning, som i sin tur har en stark koppling till lägre utbildning.
– Vi behöver erkänna att vi har mer sårbara grupper i samhället och bli bättre på att erbjuda dem mer.
I dag upptäcks bröstcancer tidigare hos kvinnor med högre utbildning, berättar Mef Nilbert. Liv skulle också kunna räddas om alla unga kvinnor vaccinerade sig mot hpv-virus, som har visat sig ligga bakom 95 procent av alla fall av livmoderhalscancer.
Ett konkret förslag i den nya cancerstrategin är att svenskar som fått en cancerdiagnos och beslut om behandling ska få vänta max tre veckor på att behandlingen drar igång.
Trots standardiserade vårdförlopp skiljer sig cancervården fortfarande åt mellan olika delar av landet. På ett sätt som ger människor olika förutsättningar att upptäcka sjukdomen och att överleva.
– Det handlar om många liv som vi skulle kunna rädda. Både genom att förhindra cancer men också genom att öka överlevnaden, säger Mef Nilbert.
I kombination med att hjärt- och kärlsjukdom dödar allt färre svenskar är cancer på väg att bli den vanligaste dödsorsaken. I alla fall för kvinnor. I fyra regioner – Blekinge, Jämtland, Skåne och Stockholm – har det redan hänt, enligt data från Socialstyrelsen.
Varför cancer blir vanligare bland yngre finns inget säkert svar på, berättar Mef Nilbert.
– Det pågår forskning på det. Men det mest sannolika är att det handlar om levnadsvanor. Övervikt, fysisk inaktivitet, kost och alkohol.
Här är hudcancer en cancerform som går emot trenden genom att minska i de yngre åldersgrupperna. Ett tecken på ändrade solvanor och en yngre generation som skyddar sig bättre mot solen.
På befolkningsnivå räknar man med att cirka tre av tio cancerfall hänger ihop med våra levnadsvanor. Siffran varierar mellan olika cancerformer.
Även miljöfaktorer som luftföroreningar och radon har visat sig ha större betydelse än vad som tidigare har varit känt, berättar Mef Nilbert.
Samtidigt kan det vara ren otur att en viss individ får cancer.
– Det finns mycket vi kan göra själva för att minska riskerna. Och det måste bli lättare att göra rätt. Men vi kan aldrig förhindra att vi drabbas. Cancer är en av våra stora folksjukdomar.
73 794…
… så många fick en cancerdiagnos i Sverige 2023.
Källa: Socialstyrelsen
Fakta.Nya analyser av cancer i Sverige
I den nya rapporten Cancer i Sverige 2025 visar Socialstyrelsen hur cancer utvecklats sedan 1970-talet och är på väg att bli den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Rapporten bygger på ett nytt interaktivt analysverktyg som just släppts för allmänheten. I det nya verktyget finns data gällande 20 olika cancerformer. Även barncancer.
I nuläget går det att göra sökningar på ålder, region, län, utbildningsnivå, socioekonomisk områdestyp och stadium vid diagnos. Verktyget ska byggas ut med uppgifter om överlevnad, antal levande med cancer och framtidsprognoser.
Källa: Socialstyrelsen
Läs också: Färre svenskar under 50 får hudcancer