Samhällets kostnad för att placera utsatta barn och unga på HVB-hem har ökat dramatiskt de senaste 10 åren. 2014 var kostnaden 6,4 miljarder – och i fjol 10,3 miljarder. Mellan 2022 och 2023 ökade kostnaderna ännu snabbare än tidigare, visar statistik från SCB.
Stora delar av HVB-branschen drivs av privata aktörer. Av de totalt runt 800 HVB-hemmen i Sverige drivs runt 570 privat. Tidigare studier pekar mot att lönsamheten inom HVB-branschen är hög. En studie av professorerna Marie Sallnäs och Tommy Lundström från 2019 visade att avkastningen i snitt låg på 20 procent för hela branschen.
Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR, säger att kostnadsökningen är drastisk och på organisationen ställer man sig nu frågande till varför den har skett.
Enligt Åsa Furén-Thulin är en förklaring att priserna som HVB-hemmen tar ut från kommunerna har ökat i takt med att fler barn är kriminella och har kopplingar till organiserad brottslighet.
– Svårighetsgraden på de barn som placeras har ökat. Då det inte finns några begränsningsåtgärder på HVB-hem, så som det finns på SiS, måste hemmen ha väldigt mycket personal för att kunna ta hand om de här barnen, säger hon.
Det gör att få HVB-hem är beredda att ta emot barn från den gängkriminella miljön. Att placera en gängkriminell ungdom på ett HVB kan därför bli en dyr historia för en kommun.
– Priserna trissas upp när ingen vill ta emot de här ungdomarna. När jag pratar med kommunerna kan det handla om upp till 20 000 kronor per dygn för att placera ett barn som befinner sig i gängkriminalitet.
Ett problem är att SiS-hemmen ofta är fulla, och då måste kommunerna placera på HVB-hem. Ofta måste det också ske via direktupphandling, då de boenden som kommunerna har ramavtal med inte alltid kan ta emot kriminella med kort varsel.
Enligt Åsa Furén-Thulin så riskerar den kraftiga kostnadsökningen att leda till att kommunerna behöver prioritera ned satsningar på förebyggande arbete som på sikt kan motverka och minska kriminaliteten
– Det är också ett viktigt uppdrag som kommunerna har, säger hon.
DN har tagit del av ekonomisk statistik för över 330 företag som har tillstånd att bedriva HVB-verksamhet. Här kan även ingå andra former av boenden och vård, men det ger en indikation på hur lönsamheten ser ut.
Sett till de senaste fyra åren har runt 60 av bolagen haft en genomsnittlig vinstmarginal på över 15 procent och i toppen finns bolag med vinstmarginaler på mellan 30 och 40 procent.
Enligt Marie Sallnäs är det svårt för kommunerna att veta vad det är som de betalar för.
– Det är ett fält där det är svårt att definiera vad som är god kvalitet. Man köper en tjänst via upphandling, och sen är det svårt att följa upp hur den vård som kommunerna betalar dyra pengar för egentligen ser ut.
Ett av problemen är att kvaliteten på vården till stora delar är beroende av hur personalgruppen och de unga som är under behandling fungerar tillsammans.
– Det är svårt att via yttre kontroll få tillräcklig insyn i en miljö som ett HVB-hem, vilket gör kommunernas uppföljning av de barn man placerat extra viktig, säger hon.
Fakta.Olika vård för ungdomar
HVB står för Hem för Vård eller boende och är en verksamhet som tar emot enskilda eller familjer som behöver socialtjänstinsatser i form av vård eller behandling. En placering på HVB pågår under en begränsad tid med bestämda mål.
SiS-hem, särskilda ungdomshem, drivs av Statens Institutionsstyrelse och tar emot ungdomar med problem som missbruk och kriminalitet.
Källa: IVO.
