Det var i februari i år som Petra Törnudds dotter flyttade ut ifrån villan i Frövi och hem till sin pojkvän. Planen var att börja planera för att lägga ut villan till försäljning, men först hyra ut den under några månader.
– Så vi lade ut en annons på internet, och en person hörde av sig snabbt och kunde dessutom flytta in ganska omgående.
Mannen som ville hyra villan hade ett jobb med god inkomst och verkade pålitlig och schyst, säger Petra, som tidigare berättat om händelsen för Nerikes Allehanda.
– Allt verkade bra, så vi tänkte att ”vi kör”. Han hade två stora hundar, men jag känner ju många som har djur som har det fint hemma så jag tänkte inte så mycket på det.
Under våren verkade allt fungera utan några problem och mannen betalade hyran i tid varje månad. Petra, som bor i närheten, reagerade dock på att sällan verkade gå ut med hundarna.
– Hundarna var hemma själva hela dagarna och skällde konstant. Han gick bara ut med dem i en minut precis utanför ytterdörren när han kom hem på kvällen, säger hon.
I maj bestämde sig dottern för att börja ta tag i försäljningen av huset, och ringde en mäklare för att värdera villan och ta bilder.
Redan i hallen märkte de att något var fel.
– Det var någon konstig lukt och stökigt och skitigt. Då tyckte mäklaren att det vore bättre att komma och fotografera vid ett senare tillfälle, när det var mer städat. I samband med det sa vi upp honom som hyresgäst, säger Petra.
De kom överens om att hyresgästen skulle få bo kvar i tre månader till, och sedan flytta ut.
Förra veckan var det dags att mötas upp vid huset och få tillbaka nycklarna.
Men när Petra och hennes dotter kom dit hade hyresgästen redan flyttat. Inne i huset möttes de av vad hon beskriver som ”ett helvete”.
– Stanken var som ett slag i ansiktet. Vi fick ta tröjor för näsan för att över huvud taget kunna gå in. Det var sopor, piss och bajs överallt. Soffan var helt nedkissad och nedbajsad av hundarna. Alla möbler, väggar eluttag och sladdar var söndergnagda. Hundarna hade ätit på allting.
Mitt på vardagsrumsgolvet stod det en stor påse full med hundavföring, berättar hon.
– Vi gick runt i rum efter rum och bara skrek och svor. Det var bajspåsar precis över allt. Och urin, de har ju kissat mot väggarna och så har det torkat in. Stanken är så grym att du får huvudvärk.
När de ringde upp den tidigare hyresgästen lovade han att komma förbi och städa.
– Men han kom såklart aldrig. Så vi har fått tömma hela huset på hans grejer.
I veckan har hon haft saneringsbolag, snickare och elektriker hemma för att titta på vad som behöver göras i huset.
– Vi kommer med största sannolikhet behöva bryta upp alla golv på nedervåningen. Samma sak med väggskivorna, som har sugit åt sig urin. Med material och arbetskraft och allt inräknad skulle det landa på nånstans runt 200 000 kronor, säger hon.
Petra har undersökt om det går att få ersättning för saneringarna som krävs ifrån sitt försäkringsbolag, men fått svaret att skador som orsakats av husdjur inte ersätts. För att få pengar av hyresgästen måste de ta ärendet till rätten, vilket i sig kan bli en dyr historia.
Vad kommer ni att göra nu?
– Ja, säg det. Vi måste börja med att försöka riva ut allting. Vi får väl göra det själva. Någon försäljning kommer det ju inte att bli än på ett tag, så nu måste ju alla huslån och sånt betalas i flera månader till.
– Min dotter har ju tänkt sälja det här huset för att kunna köpa ett gemensamt boende med sin sambo, och så blir det såhär. Man blir bara helt tom.
Läs mer:
Hyresgästen förvandlade Antons hem till en soptipp
