Under den förra mandatperioden skedde flera politiskt drivna sänkningar av inkomstkraven i allmännyttan. Syftet var ofta att ge fler möjligheten att få en egen bostad. Exempelvis sänkte Stockholms allmännyttiga bolag sina krav från tre gånger hyran i bruttoinkomst till en ”kvar att leva på”-kalkyl med Kronofogdens existensminimum som referens.

Hyresgästföreningens nya enkätundersökning med Sveriges 30 folkrikaste kommuners allmännyttor visar att i 39 procent av beståndet används nu kvar-att-leva-på-kalkyl som huvudkrav. En femtedel av bolagen uppges ha sänkt sina krav under de senaste fem åren.

Vissa privata hyresvärdar har också sett över sina krav. Exempelvis genomför Sveafastigheter ett pilotprojekt där de slopat sina inkomstkrav för cirka 6 000 lägenheter. Men enligt Hyresgästföreningens genomgång av några av de största värdarna tillämpar fortfarande merparten krav på tre gånger hyran i bruttoinkomst.

– Det är ingen bred trend att sänka inkomstkraven i det privata beståndet, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

Samtidigt kommer rapporter från olika delar av landet om att lägenheter står tomma, och att hyresvärdar har svårt att locka nya hyresgäster. I synnerhet till nyproduktion där hyrorna generellt är högre.

– Det innebär ett maktskifte där hyresgäster kan välja mellan fastighetsägare istället för vice versa. I det läget är det ju nära till hands att slopa inkomstkrav. Men trots detta ser vi ingen bred tendens vilket förvånar mig, säger Martin Hofverberg.

Spår du att fler kommer behöva sänka sina krav framöver?

– Det ligger nog i tangentens riktning. Men jag tror att gapet mellan privata aktörer och allmännytta kommer att bestå.

Hyresgästföreningen anser att inkomstkrav generellt bör kunna minskas, utan att det skulle innebära en högre risk för hyresvärdar.

– Många människor blir utestängda helt i onödan. Man får inte lägenheter trots att man skulle ha råd. Vi argumenterar inte för att slopa inkomstkrav helt, men att de ska vara rimliga, säger Martin Hofverberg.

Läs mer:

Hyreshushåll betalar störst andel för boendet

Rapport: Så mycket skulle hyrorna i Stockholm höjas med marknadshyra

Svår bostadsmarknad för unga: ”Blivit ett oönskat preventivmedel”

Share.
Exit mobile version