I den röda skåpbilen säljs sex mitt i Köpenhamn

– Är det öppet?

Klockan har knappt hunnit bli midnatt när en kvinna närmar sig den röda skåpbilen. Det är jul i Köpenhamn. Glittrande ljusslingor pryder gatorna, partyglada danskar äter julefrokost på fullsatta krogar.

I nöjeskvarteren bakom hovedbanegården har sociologiforskaren Tobias Sønderby Jørgensen sett till att allt är i ordning. Fyllt på med kondomer, glidmedel och handsprit, rättat till plastorkidéerna i bakrutan. Just när han skjuter igen skåpbilens sidodörr dyker kvinnan upp ur skuggorna. Hon har stickat pannband, bylsig jacka, och en medelålders man i sällskap.

Tobias Sønderby Jørgensen ger klartecken och de två försvinner in i fordonet. Knappt har de gjort det förrän en ny kvinna kommer fram och vill in. Mannen vid hennes sida ser ut att ha kommit direkt från krogen, han har svart kavaj och vit skjorta.

– Its busy! ropar sociologiforskaren, och lyckas i sista stund stoppa dem från att kliva in.

Nattskiftet har precis börjat för Köpenhamns gatuprostituerade. Till ”Sexelancen – The red van” är det redan kö.

Den rödmålade skåpbilen The red van tillhör föreningen med samma namn och drivs av frivilliga. Det är unga aktivister, många studenter, som ser prostitution som ett legitimt yrke och kämpar för att sexarbetares rättigheter ska erkännas.

På helgnätter ställer de skåpbilen till förfogande åt stadens gatuprostituerade för att de ska kunna sälja sex i en säkrare miljö.

I kväll är bilen parkerad på Helgolandsgade, en tvärgata till Istedgade.

Medan fordonet används ställer sig Tobias Sønderby Jørgensen på respektfullt avstånd tillsammans med kvällens övriga frivilliga. Tillräckligt långt bort för att inte störa, tillräckligt nära för att kunna ingripa om något inte står rätt till.

Cille Smed Dawids, en 26-årig danska som pluggar European Affairs vid Lunds universitet, förbereder en korg med kaffe, te och kondomer.

Hon ska gå en runda i kvarteren för att känna av stämningen, prata med kvinnorna och berätta för dem var skåpbilen står.

– Gatorna här omkring är ett väldigt tydligt exempel på global ojämlikhet. För mig känns det bra att åtminstone kunna göra något litet för de här väldigt sårbara människorna, säger Cille Smed Dawids.

Hon har varit volontär för The red van i tre år och jobbade tidigare som bartender. På väg hem om nätterna mötte hon ofta de kvinnliga sexarbetarna.

– Vi ger dem ett alternativ till gatan. För att de ska slippa sälja sexuella tjänster i trappuppgångar, mellan bilar, eller på andra, mer osäkra sätt.

1999, samma år som den svenska sexköpslagen infördes, blev prostitution lagligt i Danmark.

Mörkertalet är stort, men vid det nationella forskningscentret VIVE:s senaste undersökning 2020 fanns det omkring 4 500 personer som sålde sexuella tjänster runtom i landet – på eskortsajter, massagekliniker och sociala medier.

Längst ner i hierarkin finns en minskande skara gatuprostituerade.

Enligt Jelena Seidel, grundare av The red van och före detta sexarbetare på bordell, kommer de flesta från Rumänien och Västafrika.

– Det är de mest utsatta som arbetar på gatan. De tillhör en informell gatuekonomi och behöver snabba pengar. Danska sexarbetare möter sina klienter på andra ställen, de vet hur man gör online och behöver inte vara på gatan, säger hon.

Enligt VIVE är det vanligare att utländska sexarbetare tvingats in i prostitution än danska. En del vittnar om hur de lockats till Danmark med jobb som sedan visat sig vara prostitution. Samtidigt vill få identifiera sig som traffickingoffer i rädsla för att skickas tillbaka till sina hemländer, och kan därför vara svåra att upptäcka.

– Många är i 30- eller 40-årsåldern och gör det här för att kunna skicka hem pengar till sina familjer eller försörja sig själva, säger Jelena Seidel.

Hon och de andra aktivisterna i The red van vänder sig mot beskrivningen av gatuprostituerade som traffickingoffer och vill nyansera bilden.

– Självklart finns det utsatthet bland kvinnorna. De saknar tillgång till arbetsmarknad, sjukvård och kan ha behövt låna pengar för att komma in i Europa. Men vi upplever inte att de tvingats hit av någon, det handlar mer om att de inte har några andra alternativ, säger Violeta Ligrayen Yañez, föreningens verksamhetschef.

Istedgade har länge varit känt som Köpenhamns Red light district. De gamla arbetarkvarteren på Vesterbro fylls numera av akademiker, hipsters och trendiga restauranger. Men gentrifieringen biter inte på de neonblinkande strippbarerna eller porrbutikerna. De lever kvar. Och ute på gatan går det mesta att köpa.

I ett gathörn erbjuder en kvinna thaimassage. Sexarbetarna rör sig ensamma, fram och tillbaka. Scannar grupper av skrålande män, söker med blicken efter potentiella kunder.

På trottoaren vid skåpbilen står en sexarbetare sida vid sida med sin kund och väntar på att det ska bli ledigt. Han tittar på sin mobil, hon tittar rakt ut i luften. Hon har redan varit inne i The red van en gång den här natten.

15 minuter per sexköp är max, sedan knackar volontärerna på dörren. Där inne är det pyntat med ljusslingor och sammetsgardin. I bilens bakre del finns en inbyggd säng med latexmadrass. Tanken är att den ska rengöras mellan varje besök, men i kväll är trycket så hårt att det inte alltid hinns med.

Varken sexarbetarna eller deras kunder tycks bry sig. En kvinna och en man kommer ut, växlar några ord och går sedan åt skilda håll. Under tiden hinner två andra sexarbetare och en köpare gå in.

I Tidöavtalet föreslog regeringspartierna och SD att prostituerade ska kunna utvisas på grund av bristande vandel. Förslaget har inte klubbats igenom, men en utredning pågår och ska presenteras senast den 14 mars 2025.

– Sexarbetare kan utvisas från Danmark också, med hänvisning till människohandel eller att de saknar arbetstillstånd, säger Violeta Ligrayen Yañez på The red van.

Hon kommer ursprungligen från Uppsala och menar att det är stor skillnad i synen på prostitution i grannländerna.

– I Danmark har man kommit fram till att kriminalisering och stigmatisering inte är vägen fram, det löser inte reella problem. I Sverige upplever jag att det är tabu att över huvud taget prata om sexarbetares rättigheter.

2008 bildades Sexarbetarnas intresseorganisation, Sio, i Danmark, i protest mot att flera danska partier likt Sverige ville införa förbud mot sexköp.

– För oss var Sverige ett skräckexempel. Vi kände många svenska sexarbetare som sa att sexköpslagen slog över på deras villkor. Vårt mål var att stoppa lagen från att komma hit, säger Jelena Seidel, som var med och grundade organisationen.

Kampen lyckades. 2012 skrotade den dåvarande socialdemokratiska regeringen förslaget, med motiveringen att det inte skulle minska prostitutionen utan snarare få negativa konsekvenser för sexarbetarna. Då skiftade Sio fokus till att hjälpa de mindre resursstarka sexarbetarna ute på gatan.

I Köpenhamn fanns redan den omdebatterade ”fixelancen”, ett mobilt injektionsrum där missbrukare kunde ta sina droger under övervakning av sjuksköterskor.

”Så skal vi have en bollevogn!”, resonerade Sio och skaffade en gammal ambulans.

Sedan några år är ”sexelancen” utbytt mot den rödmålade skåpbilen och The red van har blivit en egen förening.

Till en början var det en helt ideell verksamhet utan medel. Men nu har Köpenhamns kommun gått in med en halv miljon danska kronor om året fram till 2028. Det, tillsammans med pengar från privata fonder och statliga bidrag har inneburit att man kunnat anställa fyra personer

– En av våra viktigaste slogans är ”rights not rescue”.  Vi är inte här för att rädda någon, vi går in för att människor ska ha tillgång till basala rättigheter, säger Violeta Ligrayen Yañez.

Hon har druckit sin tredje kopp kaffe för kvällen och står och stampar med fötterna intill en husfasad för att hålla värmen.

Tillsammans med fyrtio volontärer turas hon om att vara nattvakt för The red van.

– Vi lägger oss inte i pris, vi upplåter bara ett säkert utrymme och är på plats när gatorna är som mest befolkade, sena kvällar och nätter, säger Violeta Ligrayen Yañez.

Även om det inte är olagligt att sälja eller köpa sex i Danmark, ses inte prostitution som ett ”vanligt yrke”. Prostituerade betalar skatt och ska momsregistreras om de tjänar mer än 50 000 danska kronor om året, men har varken rätt till sjukpenning eller a-kassa och får inte organisera sig fackligt.

Det vill aktivisterna i The red van ändra på – så som man har gjort i Belgien. Där har sexarbetare sedan den 1 december samma rättigheter som andra arbetstagare –sjukförsäkring, betald semester, föräldrapenning, a-kassa och pension.

– Vi erkänner sexarbete som ett arbete för att vi ser att människor försörjer sig på det. Därför vill vi lyfta rättighetsperspektivet, att de ska bli skyddade av systemet som alla andra, säger Violeta Ligrayen Yañez.

Ute på Istedgade lyser polisens blåljus upp i nattmörkret. Fryntlig julmusik strömmar ut från baren längre ner på gatan, och till skåpbilen fortsätter kön.

Männen är danskar i alla åldrar. En del är stamkunder, andra på väg hem från krogen.

En köpare som tappar byxorna på väg ut ur skåpbilen ger en hint om att fylla kan vara inblandat. Men enligt volontärerna i The red van blir det sällan våldsamt. Skåpbilen fungerar som en slags säkerhetsgaranti mot övergrepp, menar de.

– Det kan bli tumult, men då handlar det oftast om förbipasserande som spottar på kvinnorna, skriker eller kastar saker, säger Violeta Ligrayen Yañez.

Genom åren har det byggts upp ett förtroende mellan volontärerna och sexarbetarna. Många har arbetat länge på Köpenhamns gator och vänder sig till föreningen för hjälp med allt från polisanmälningar till att söka vård.

Ibland är behoven snabbt avhjälpta.

En kvinna med långt blonderat hår och röda läppar skiner upp när hon ser volontärerna sitta på trappstenen. Hon är frusen och ber om en kopp te med honung.

– Winter is coming, konstaterar hon när det visar sig att honungen har stelnat på botten.

Några minuter senare passerar hon igen, arm i arm med en kund.

När fredagsnatten blir lördag morgon och nycklarna till den röda skåpbilen vrids om, har den använts nitton gånger på fyra timmar.

Läs mer:

Anna blev fri från prostitutionen: ”Trodde att jag skulle dö”

Sexköpare svarar i studie – därför betalar män för sex