Gränsbron mellan Brasilien och Franska Guyana har bara varit i bruk i åtta år, men ser redan sliten ut. Fukten i Amazonas regnskog har angripit betongen. Trafiken är gles. Högst ett par fordon i timmen korsar den ödsliga bron mitt i djungeln. Franska Guyana har visumtvång för brasilianare och för att komma in i landet, som utgör EU:s yttre gräns i Sydamerika, väljer därför de flesta brasilianare att ta sig in i landet illegalt med motorbåt över floden Oiapoque.
Många av dem är guldgrävare utan tillstånd.
– De som passerar gränsstationen är övervägande fransmän som turistat i Brasilien, säger en kvinnlig fransk gränspolis som inte vill uppge sitt namn.
Hon pekar mot floden som bildar gräns mellan Brasilien och det franska departementet i Sydamerika.
– De andra tar en motorbåt och går i land utan att vi kan kontrollera det.
Uppskattningsvis finns över 10 000 brasilianska guldgrävare i Franska Guyana, som till ytan är lika stort som Portugal, men bara har omkring 315 000 invånare. När Nicolas Sarkozy var Frankrikes president 2008 satte han ned foten och skickade 200 gendarmer och 700 soldater för att driva bort de illegala gruvarbetarna. Styrkan är fortfarande kvar, men den illegala guldutvinningen i regnskogen fortsätter.
– Vi gör vad vi kan, säger major Arnaud i den franska armén, stationerad sedan två år i gränsstaden Saint-Georges.
– Vi slår till, men sedan kommer de tillbaka, säger han och tittar ut över floden.
Han har även hjälp av den franska elitstyrkan Främlingslegionen som har sitt 3:e infanteriregemente placerat i Franska Guyana, som åtnjuter samma administrativa status i Frankrike som till exempel Bretagne. Regementet samlar flera hundra elitsoldater från hela världen och utbildar även Natos soldater för konflikter i tropisk miljö.
Främlingslegionens främsta uppgift är däremot att skydda den franska och europeiska rymdbasen Kourou vid kusten. Det är här den europeiska rymdorganisationen ESA skjuter upp sina satelliter som observerar planetens uppvärmning och skövling av regnskogen.
Sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president har rymdbasen fått en viktigare roll. Trump vill att den amerikanska rymdmyndigheten Nasa ska upphöra med mätningar av växthusgaser, vilket i så fall kommer göra EU:s satelliter till de enda som kan samla in sådana klimatdata. Det är också den rymdbasen, med det strategiska läget vid ekvatorn, som anses vara skälet till att Frankrike tackat nej till att utvinna oljekällorna som påträffats i havet utanför kusten.
När det amerikanska oljebolaget Exxonmobil upptäckte det gigantiska oljefältet vid ekvatorn för tio år sedan förändrade fyndet det geopolitiska läget i regionen. Oljefältet är ett av de största som upptäckts under 2000-talet och uppges innehålla över elva miljarder fat olja. Först ut att utvinna oljan var Guyana, som fram till 1966 var en brittisk koloni. Upptäckten har nu skapat en oljeboom som gett Guyana den snabbaste ekonomiska tillväxten i världen. Förra året växte landets ekonomi med otroliga 44 procent.
Oljefyndet har gjort att grannlandet Venezuela hotat att annektera två tredjedelar av Guyana för att komma åt oljan utanför kusten. Om Venezuela gör verklighet av sitt hot hamnar man på kollisionskurs med Exxonmobils intressen.
Det kommer inte att ses med blida ögon av Trumpadministrationen. Den amerikanska attacken mot Venezuela i början av året, när regimledaren Nicolás Maduro kidnappades, ska ses även i detta ljus. Att Guyana blivit rikt på så kort tid gör att grannlandet Surinam, som blev självständigt från Nederländerna 1975, förbereder sig för att utvinna oljan utanför sin kust. Den produktionen kan göra Surinam lika rikt som Guyana.
Brasilien, som förra året stod värd för FN:s första klimattoppmöte i Amazonas, har också gett klartecken för sitt statliga oljebolag Petrobras att börja borra i sin del av oljefältet som ligger nära Amazonasflodens mynning. Kritiker varnar för att ett utsläpp där kan få förödande konsekvenser för regnskogen. I värsta fall kan olja ta sig in i Amazonasfloden.
Det enda landet som sagt nej till utvinning är Frankrike, trots visat intresse från det franska oljebolaget Total.
På ett kafé i gränsstaden Saint-Georges möter DN en person med insyn i frågan. Han vill vara anonym.
– Regeringen i Paris säger att anledningen till att man inte vill utvinna olja är att man vill fasa ut fossila bränslen, men ingen tror på det. Den verkliga rädslan är att oljeinkomsterna ska väcka självständighetskrav. Om Franska Guyana kräver att bli självständigt lär inte bara Främlingslegionen kastas ur landet. Europa kan även bli av med sin viktigaste rymdbas, säger han.
Fakta.Frankrikes längsta landgräns
● Franska Guyana är ett franskt utomeuropeiskt departement som gränsar till Brasilien och Surinam. Invånarna röstar i franska presidentvalet, har ledamöter i nationalförsamlingen och euro som valuta.
● Franska Guyana tillhör EU och gränsen mot Brasilien utgör Frankrikes längsta landgräns.
● Rymdbasen Kourous läge vid ekvatorn anses vara fördelaktigt eftersom jordrotationen ger gratis skjuts åt raketerna.
● Det är också säkrare att låta raketerna skapa en bana över öppet hav i stället för befolkad mark. De stabila väderförhållandena i Kourou anses också vara en av anledningarna till att Europa har sin viktigaste rymdbas i Sydamerika.




