I Göteborgs kamp mot kostnader för ”byråkrati” pekas stadens egna poddar ut

Till skillnad från i Stockholm höjer S, V och MP i Göteborg inte skatten. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) hänvisar till att man ”klarar det ändå” och att en höjning ”slår hårt mot låginkomsttagare”.

Vänsterpartiet i Göteborg har länge tyckt att skatten bör höjas. Men här bygger det rödgröna styret på en överenskommelse med Centerpartiet som sagt att orörd skatt är en förutsättning för det indirekta stödet.

Göteborgs skattesats på 21,12 kronor är också betydligt högre än Stockholms, som efter höjningen där på 24 öre blir 18,22 kronor.

Efter att under 2024 satt målet att spara på ”administration och byråkrati” på 100 miljoner lägger de rödgröna in en besparing på ytterligare 94 miljoner för nästa år. Jonas Attenius upprepar det han länge sagt:

– Det handlar om att omfördela från byråkrati till välfärden.

Men uppenbarligen förväntar sig S-ledaren att förvaltningarna skärper sig.

– Vi vill se mer riktade besparingar inom till exempel marknadsföring och kommunikation för att frigöra medel till välfärden här och nu, och också bidra till en slags kulturförändring.

Attenius fortsätter:

– Vi vill att man som chef inom staden ska ifrågasätta vad som är rimligt och nödvändigt, som att bedriva en kommunal podcast i stället för att lägga resurser på till exempel förskolan. Den frågan måste varje förvaltningschef ställa sig.

Nytt i den budget som det rödgröna styret presenterade på tisdagen är att de olika nämnderna måste redovisa till kommunstyrelsen om hur det faktiskt går med byråkratibesparingarna.

– Hur har ni minskat de här kostnaderna? Det vill vi få politisk kontroll över genom återrapportering, säger Attenius.

Kritiserade av oppositionen för att inte ta tag i stadens kostnadsnivå – till exempel menar M-ledaren Axel Josefson att staden har en nettokostnad på 1,5 miljarder ”som är svår att förklara” – införde det rödgröna styret inför 2024 det man kallar särskild anställningsprövning.

Den modellen fortsätter man med, säger Jonas Attenius.

– Det skapar ett tryck i systemet, och jag tycker att det fungerar bättre och bättre. Är det fråga om en ny tjänst måste man komma till oss i politiken och fråga om det är okej.

I budgetförslaget från de rödgröna finns nu ett överskott på 650 miljoner. Det är inte riktigt i nivå med det tvåprocentiga överskott som är målet.

Det är också i en radikalt annorlunda ekonomisk situation som 2025 års budget läggs. Man kan nästa år inte ta ut några medel från den så kallade resultatutjämningsreserven. Efter det mycket höga uttaget från de kommunala bolagen i år – 750 miljoner – tar de rödgröna nu 350 miljoner därifrån.

Tabellerna går ihop sig genom att skatteintäkterna beräknas stiga med kring 1,9 miljarder och pensionsavsättningarna sjunker påtagligt med den lägre inflationen.

Det ger styret möjlighet att lägga 205 miljoner utöver en indexuppräkning på grundskolan, som i år tvingats säga upp en hel del personal. Förskolan få 140 miljoner. Socialtjänsten får också ett tillskott.

Liberalernas Axel Darvik menar dock att det ökade anslaget till skolan är för litet.

– Det räcker knappt för att täcka hyreshöjningarna. De stora besparingarna blir kvar.

Moderaternas ledare Axel Josefson lyfter att kommunens skuldnivå snabbt stiger.

– Den har gått från 51 miljarder för två år sedan till att nu peka mot 65 miljarder. Det går säkert till en del bra saker, men som vi sagt tidigare behöver Göteborg se över och kunna sälja icke strategiska tillgångar.

S-ledaren Jonas Attenius, Vänsterpartiets Daniel Bernmar och MP-ledaren Karin Pleijel pekade dock på regeringen och beskrev det de lägger på fullmäktiges bord som ”en lappa och laga-budget”.

– Den lägger fyra av tio kronor av de tillgängliga medel på att sänka skatten. Vi lägger mer än hälften av vårt utrymme på utbildning medan den SD-ledda regeringen permanentar välfärdskrisen, säger de.