I huvudet på en klimataktivist – så ser framtidsvisionen ut

I den politiska debatten om att minska utsläppen ligger fokus oftast på enskilda klimatpolitiska åtgärder. Det kan handla om elektrifiering av fordonsflottan, statligt stöd till utbyggnad av kärnkraften eller inblandning av förnybara drivmedel i bensintanken.

Mer sällan uppmärksammas vilken sorts framtida, klimatneutralt samhälle som medborgarna tror på.

Det är utgångspunkten för ett nytt forskningsprojekt som undersöker stödet för sju olika klimatneutrala framtidsscenarier, dels bland befolkningen i stort, dels bland klimataktivister.

Resultatet visar att att det allmänna stödet för merparten av visionerna är starkt: alla utom en ses som önskvärda av en majoritet av befolkningen.

Så många som 80 procent av de svarande är för en global omfördelning av resurser, ekomodernism/teknikoptimism, deltagardemokrati och rättigheter för djur och ekosystem.

– Det finns ett omfattande stöd bland allmänheten för flertalet av klimatrörelsens visioner så som de formulerades i vår undersökning, säger Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola och en av forskarna i projektet.

– Vi vet sedan tidigare att sociala rörelser historiskt sett har varit betydelsefulla inte bara för att föra fram kritik, utan också för att få fram idéer om hur man kan förändra samhället. Det som är intressant med det här projektet är att det pekar ut vilken potential för genomslag vissa idéer har bland befolkningen i stort.

Den övergripande skillnaden gentemot klimataktivisterna är att fler aktivister finner framtidsvisionerna önskvärda. Till exempel vill 99 procent av aktivisterna se en global omfördelning av resurser, medan 83 procent av befolkningen i stort tycker att det vore önskvärt.

– Det är egentligen inte konstigt att aktivisterna tycker att de här visionerna är önskvärda, eftersom de kommer från den rörelse de är aktiva i. Mer intressant är att det finns skillnader i stöd för vissa visioner, säger Magnus Wennerhag.

En tydlig skillnad är att aktivisterna är mer positiva till klimatteknokrati. 95 procent av aktivisterna är för att demokratiska beslut ska följa riktlinjer framtagna av klimatexperter, medan 65 procent av den allmänna befolkningen stöder samma vision.

Aktivisternas stöd för ett expertvälde kan eventuellt ses mot bakgrund av Greta Thunbergs återkommande uppmaning att ”lyssna på vetenskapen”.

Samtidigt vill 89 procent av aktivisterna se mer deltagardemokrati, som i vissa fall kan stå i motsättning till den teknokratiska idén.

Bland aktivisterna finns olika synsätt på vad ett ökat inflytande för experter kan innebära, enligt Magnus Wennerhag.

– En del tycker att Klimatpolitiska rådet ska få mer inflytande, medan andra tycker att det ska finnas experter som kan stoppa vissa politiska beslut. Skälet till att aktivister ser mer positivt på klimatteknokrati är sannolikt att de inte betraktar klimatförändringarna som en åsiktsfråga, utan något som vetenskapen har fastställt, säger han.

Färre klimataktivister (61 procent) tror på den ekomodernistiska och teknikoptimistiska framtidsvisionen än den övriga befolkningen (78 procent). Samtidigt vill fler klimataktivister ha nerväxt (97 procent) än medborgarna i stort (61 procent).

– Teknikoptimism förknippas mycket med den klimatpolitik som redan förs och därför finns vissa som tycker att det inte är tillräckligt. Den motsatta visionen är nerväxt och för den finns ett större stöd inom klimatrörelsen, säger Magnus Wennerhag.

Förstår de svarande verkligen innebörden av nerväxt om de samtidigt stödjer den ekomodernistiska visionen?

– Jag utgår från att man förstår hur frågorna är ställda. Rent hypotetiskt kanske man kan tänka sig att jobba mindre, stressa mindre och konsumera mindre men ser samtidigt positivt på en teknisk utveckling som löser klimatproblem och höjer den kollektiva levnadsstandarden.

Den idé om framtiden som har minst stöd bland både klimataktivister (35 procent) och befolkningen i stort (41 procent) är lokal självhushållning. Det var något som forskarna inte hade förutsett.

– Det är intressant eftersom det inom vissa delar av klimatrörelsen finns en tanke att fler ska kunna producera sin egen mat. Men uppenbarligen finns ett mycket mindre stöd för denna idé än till exempel en global omfördelning av resurser.

Läs mer:

Därför bryter psykologen och kommunpolitikern mot lagen i klimatkrisens namn

Statsministern hänvisade till säkerhetshot – 70-åring enda anmälda aktivist

”Flytta på er, era jävla idioter, och låt folk åka till jobbet”