Tårarna kommer innan Anna hinner beställa sin kopp americano, på vattenpipskaféet i Kiev.
– Barnen är så tappra. Men jag gråter hela tiden.
Hon har just avslutat en distanslektion i litteraturkunskap med elever från sin hemstad. Lektionerna leder hon från sin lilla lägenhet, runt hörnet från kaféet.
Våren 2022 intogs Annas stad av ryska ockupationsstyrkor. Den har varit under rysk kontroll sedan dess.
– Jag har 39 elever i den här klassen. Hälften av dem har flytt och bor antingen i fria delar av Ukraina eller utomlands. Hälften bor kvar. De gömmer sig.
Hur menar du, gömmer sig?
– De går bara ut sent på kvällen. De kan inte visa sig. För om ockupanterna ser att det bor ett barn i huset, så kommer de att tvinga barnet att gå i rysk skola.
Så har barnen levt i snart tre år?
– Ja. De och deras föräldrar har gjort ett medvetet val: de ska gå i ukrainsk skola, och då måste de gömma sig.
Annas elever är mellan 11 och 16 år. Hon själv är i 50-årsåldern. DN skriver inte vilken stad hon kommer från, av hänsyn till elevernas säkerhet. Av samma skäl hemlighåller vi Annas identitet.
– De ryska ockupanterna är inte dumma. De vet att sådana här skolor finns. Det är en ständig risk för barnen, säger Anna.
Nästan en femtedel av Ukrainas yta kontrolleras av ryska invasionsstyrkor. För barn i de ockuperade områdena finns i praktiken två skolsystem.
En rysk skola, som sköts av ockupationsmakten med hjälp av ukrainska kollaboratörer, med undervisning enligt rysk läroplan. Och så den ukrainska skolan, som bedrivs i lönndom.
– Jag vet flera lärare från min trakt, kollaboratörer, som åkt till Moskva för att lära sig den ryska läroplanen. Nu undervisar de elever enligt den.
Anna berättar om en skoladministratör som kort efter invasionen samlade in ukrainska flaggor, ukrainska symboler och ukrainska böcker från skolorna och slängde dem.
– Jag blev äcklad när jag såg i sociala medier att tidigare kolleger hade blivit kollaboratörer.
I sin mobil bläddrar Anna fram ett foto som en lärarkollega har lagt upp. Läraren poserar med elever som tillverkat gåvor till ryska soldater.
– ”Till våra killar”, skriver han stolt. Och det är tydligt att han inte menar våra ukrainska soldater.
Parallellt med ockupantskolan finns den ukrainska skolan som Anna jobbar inom, med hemliga lektioner på distans.
Tusentals barn på ryskockuperad mark får ukrainsk undervisning, men det är svårt att veta exakt hur många. Totalt är runt 40 000 elever från de ockuperade områdena inskrivna i det ukrainska skolsystemet, uppger Ukrainas utbildningsdepartement.
Vissa barn går i båda skolorna. Anna ler när hon kommer att tänka på ett meddelande hon just fått i sin mobil, från en pojke som tvingas till rysk skola på dagarna.
– Han skickar svar på skoluppgifter till mig på kvällarna, från en telefon som inte är hans, under falskt namn.
Händer det att du förlorar elever, som slutar helt hos dig och börjar i rysk skola?
– Ja. En familj hade många barn och föräldrarna var arbetslösa. Om man har fler än tre barn får man generösa bidrag och förmåner. Föräldrarna ville få barnbidrag från ockupanterna, så de skickade barnen till rysk skola.
Ukrainska myndigheter använder förkortningen Tot om de ryskkontrollerade områdena, vilket står för ”tillfälligt ockuperat territorium”. ”Vi har 879 skolor i Tot”, skriver utbildningsdepartementet till DN. ”Enligt våra uppgifter är 275 av dem fortfarande aktiva i någon form.”
Men frågan är hur tillfällig ockupationen blir. Under hösten har Ryssland växlat upp sitt invasionskrig, med fler attacker mot civila och en frontoffensiv. Ukraina har svårt att hålla emot vid vissa frontavsnitt, och ryska trupper tar över fler byar.
USA, Ukrainas viktigaste allierade, får snart en ny president. I onsdags pekade Donald Trump ut ett sändebud med uppdrag att få slut på kriget: 80-årige Keith Kellogg, pensionerad general. I Kelloggs fredsplan ingår att gränserna fryses vid nuvarande frontlinjer.
I så fall kommer Annas hemstad att kontrolleras av Ryssland även framöver. Det är en tanke hon inte vill dröja vid.
Det är fiendens tanke.
– Jag minns en lärarkollega som ville klättra, en opportunist. Hon ville bli rektor. Hon gick över till den ryska sidan och sade: Förstår ni inte att Ryssland kommer att vara här för evigt?
Du stannade några veckor när ryssarna just hade tagit över din stad. Hur var det?
– Vi var jätterädda. Ändå samlades vi en gång på torget och ropade ”Detta är Ukraina!”. Vi hade ukrainska flaggor.
De ryska militärerna var inte så många de första dagarna, förklarar Anna.
– De hade tre bepansrade stridsfordon. När jag gick förbi siktade en rysk soldat på mig och följde mig hela vägen med sitt vapen. Det var otäckt.
Under våren 2022 tog ryska styrkor helt över kontrollen i Annas hemstad – inklusive skolorna. Anna flydde.
Hon ler blekt, och berättar att hon en gång utbildade sig till lärare i ryska språket och i rysk litteratur.
– Därför var det extra farligt för mig att stanna. Jag var rädd att ockupanterna skulle tvinga mig att jobba för dem. Det gick rykten: den som inte samarbetade fängslades.
Ryktena bekräftas i en färsk rapport från Amnesty International.
– Bortföranden, hot och misshandel väntar pro-ukrainska lärare som vägrar visa lojalitet, säger Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard.
Anna är helt inställd på att återvända till hemstaden. I handen kramar hon ett blågult band – de ukrainska färgerna.
– Det blå är floden Dnepr, det gula är Ukrainas stäpper. För mig symboliserar bandet min väg hem.
Hennes sjätteklass har just läst Sir Walter Scotts ”Ivanhoe”. Nu jämför barnen ukrainska soldater med hjältemodiga riddare och fascineras av riddarnas vapensköldar.
– De designade en egen vapensköld, till klassen, med en muskelemoji och Ukrainas färger. Vill du se?
Innan vi lämnar vattenpipsfiket tjuter plötsligt alla kafégästers mobiler, samtidigt. Nytt flyglarm, det andra i Kiev denna dag.
De flesta gäster sitter kvar utan att söka skydd. Kriget har pågått i snart tre år, folk är luttrade och hoppas att Kievs luftvärn ska skjuta ner de ryska attackdrönare som är på väg. Rökpuffar från äppel- och vindruvstobak fortsätter att stiga mot taket.
Om Ukraina inte lyckas få tillbaka din hemstad och de ockuperade områdena – hur länge kan din undervisning pågå?
– Jag har inte rätt att ge upp. Barnen väntar på mig.
Anna sätter på sig mössa och kappa. Hon ska hem och förbereda morgondagens lektioner.
Fakta.Nästan en femtedel av Ukraina är ockuperat
Ryssland kontrollerar nu runt 18,2 procent av Ukrainas territorium. Krimhalvön och städerna Donetsk och Luhansk har varit under rysk kontroll sedan 2014. Andra delar, som Annas hemstad, ockuperades 2022 när Ryssland inledde sitt storskaliga försök att förvandla hela Ukraina till en rysk lydstat.
Av 879 ukrainska skolor på ockuperad mark är fortfarande 275 aktiva i någon form, enligt Ukrainas utbildningsdepartement, i allmänhet genom distansundervisning.
Totalt är 40 000 ukrainska barn på ockuperade områden inskrivna i ukrainska skolor, enligt utbildningsdepartementet. En del hemskolas av sina föräldrar.
”Vår viktigaste prioritet är barnens säkerhet och att de stannar i det ukrainska utbildningssystemet”, säger utbildningsdepartementets talesperson till DN.
Fakta.Ukrainska barn kidnappas av Ryssland och ges rysk identitet
Sedan 2014 har ukrainska barn under rysk ockupation utsatts för propaganda om att de egentligen är ryssar. Efter att den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har minst 19 546 barn förts till Ryssland, enligt Ukrainas regering, där de adopteras bort till ryska familjer eller sätts i fosterhem.
FN-organ har slagit larm om barnbortförandena och ICC, den internationella brottmålsdomstolen, har utfärdat en arresteringsorder mot Vladimir Putin. Att barnen ges ryskt medborgarskap och ryska pass innebär, enligt FN-talespersonen Ann Skelton, att ”de förlorar sin identitet och ges en rysk identitet”.
Vissa ukrainska föräldrar under ockupation har övertalats att skicka sina barn på ”semesterläger” till ryska orter. Sedan har barnen hållits kvar av ryska myndigheter.
Harvardhistorikern Serhij Plochy sade till New York Times i somras att Putin och andra som styr Ryssland ”har en djup övertygelse om att de här barnen är ryska, och att man påskyndar deras ’ryskhet’ genom att kidnappa dem”.
