Det är priset som först ska få dig att skratta – och sedan tänka efter. För 34:e året i rad har det på sätt och vis prestigefulla IgNobelpriset delats, den här gången vid MIT i Cambridge i USA.
Ett av de ovanligare priserna går till forskare som söp ner ett gäng maskar och publicerade en artikel om det i Science Advances.
– Jag blev förvånad! Det här bygger på mitt kandidatarbete, det var min första forskning och nu är jag doktorand så det fick in mig på forskarbanan, säger Tess Heeremans vid forskningsinstitutet Amolf i Amsterdam.
Forskarna byggde en labyrint för att separera bottenslamrörsmaskar efter hur aktiva de är. Något som är svårare än det låter, de små havslevande maskarna gillar att klumpa ihop sig i spaghettinystan. Så forskare testade en metod från kemin som kallas för kromatografi.
– Det är ett krångligt ord som betyder att du leder vatten genom en labyrint och låter maskarna tävla om att komma först ut på andra sidan, säger Antoine Deblais, lektor vid Amsterdams universitet.
Forskarna ville testa om det var någon skillnad i hur snabbt maskarna tog sig fram beroende på om de rörde mycket eller lite på sig. För att skapa några trötta maskar tog de till ett välbeprövat knep – alkohol. Maskarna fick bada i en femprocentig lösning, motsvarande en starköl ungefär.
Resultatet blev något överraskande.
– Man skulle kunna tro att de fulla maskarna skulle komma först eftersom de bara flyter med strömmen. Men det var tvärtom. Du kan tänka på när du är full själv och på väg hem från krogen och går in i olika hinder på vägen, säger Tess Heeremans.
Att låta fulla maskar krypa genom en labyrint är inte bara en kul tanke. Metoden skulle kunna användas för att sortera spermier till inseminationer.
– Om man kan sortera dem efter aktivitet går det att välja ut dem som simmar snabbast, säger Antoine Deblais.
Fredspriset: Brevduvor som styr smarta bomber (USA)
Fredspriset går postumt till den tongivande, prisbelönta amerikanska psykologiprofessorn B.F. Skinner (1904-1990). Under andra världskriget ledde han en forskargrupp som försökte utveckla smarta bomber kontrollerade av duvor som satt fastspända i nosen och använde näbben för att picka på en styranordning. Enligt Skinner själv var brevduvorna mycket träffsäkra och tekniken i princip redo att användas i fält när projektet till hans förtret lades ner 1944.
Botanik: Växten som vill vara en plastblomma (Brasilien, Tyskland, USA)
Klätterväxten Boquila trifoliolata, som växer i Chiles regnskog, förbryllar forskarvärlden. Den kan anpassa sina blad så att de får samma form som kringliggande växter. Ingen har kunnat säga helt säkert hur det går till, däremot vet man att den är lättlurad. I ett experiment fick forskare växten att härma närliggande plastblommor. En omstridd teori är att växten har ett slags primitiv syn så att den kan iaktta sina grannars bladverk.
Anatomi: Mysteriet med hårvirvlarnas riktning (Chile, Frankrike)
Vilket halvklot du är född på kan påverka din frisyr, det hävdar i alla fall årets anatomipristagare. De har jämfört hårvirvlar på barn i Chile med diton på barn i Frankrike och konstaterar att det är något vanligare att håret snurrar sig moturs i Chile. En väldigt lös teori är att det kan bero på den så kallade corioliseffekten, som får exempelvis vinden att vridas medurs på norra halvklotet och moturs på det södra.
Medicin: Läkemedel funkar bättre om du får ont (Belgien, Tyskland)
Kanske är bieffekter inte bara dåliga. I en tysk studie fick deltagarna höra att de skulle få antingen smärtstillande nässprej eller placebo. I själva verket fick alla placebo, men hälften fick en sprej som sved i näsan och de andra en vanlig koksaltlösning. Det visade sig att de som fick ont i näsan var övertygade om att de fick smärtlindrande (95 procent svarade ja), och fick dessutom bättre resultat i ett test av smärttålighet. Kanske kan lindriga bieffekter faktiskt vara bra?
Fysik: Hur bra simmar en död fisk? (USA)
Årets fysikpris tilldelas forskare som metodiskt undersökt skillnaderna mellan hur levande öringar simmar jämfört med hur döda öringar som bogseras rör sig när de passerar vattenvirvlar. Studierna ger massor av matnyttig information om fiskars rörelsemönster, men visar framför allt att det finns tecken på att en fisk behöver vara vid liv för att simma riktigt bra i vattenvirvlar.
Fysiologi: Däggdjur kan andas genom rumpan (Japan, USA)
Möss och grisar som inte kan andas den vanliga vägen kan överleva med hjälp av lavemang med en vätska som har hög syrehalt. Däggdjur är nämligen ganska bra på att (under rätt förutsättningar) andas genom rumpan. Det visar experiment från en japansk forskargrupp som hoppas att kunna hitta ett alternativ till att syresätta patienter med respirator.
Sannolikhetslära: Vilken sida landar ett mynt på när du singlar slant? (Nederländerna, Schweiz, Belgien, Frankrike, Ungern, Tjeckien)
Att singla slant är själva symbolen för att låta slumpen avgöra något. Men tack vare hårt slit från 48 forskare kan vi konstatera att det inte är helt sant. Sammanlagt singlade de slant 350 757 gånger och kunde visa att det i genomsnitt är något större chans (50,8 procent, närmare bestämt) att myntet landar på samma sida som låg uppåt innan det kastades upp i luften.
Kemi: Maskar är sämre på att hitta i labyrinter om de tagit en öl först (Nederländerna, Frankrike)
En nederländsk student ville som en del av sitt kandidatarbete hitta ett smart sätt att separera maskar beroende på hur mycket de rör sig. Till sin hjälp hade hon en egenkonstruerad labyrint, några bottenslamrörsmaskar hon köpt i en akvariebutik – och en starköl. Hälften av maskarna söp sig fulla och tävlade mot sina nyktra kompisar. Gissa vilka som vann.
Demografi: Är de flesta 100-åringar bedragare? (Australien, Storbritannien)
På vissa platser på jorden finns det ovanligt många människor som blir riktigt, riktigt gamla. Beror det på kost, miljö eller livsstil? Nja. En forskare som granskat förekomsten av supergamla människor i flera länder har pekat ut två andra faktorer. De är väldigt vanligt förekommande i områden som är avlägsna och har låg genomsnittlig livslängd, eller områden där det saknats ordentlig folkbokföring. ”Båda mönstren är svåra att förklara biologiskt, men kan lätt förklaras med pensionsbedrägeri som ekonomisk drivkraft, eller genom felrapporteringar”, konstaterar forskaren.
Biologi: Konsten att skrämma en ko tills mjölken sprutar (USA)
Mitt under andra världskriget genomled kossan med beteckning E 307 sitt eget personliga helvete på en gård i Kentucky. Forskare ville se om det gick att skrämma mjölken ur kon, och de saknade knappast fantasi. De placerade en katt på kons rygg och skrämde sedan de båda djuren genom att ”smälla papperspåsar var tionde sekund i två minuter”. Katten uteslöts senare då den ansågs ”onödig”. Vad vi vet har ingen kunnat replikera experimentet, men i det här enda fallet ska det ha fått önskad effekt.
Läs mer:
IgNobel 2023: Forskare som slickar på stenar och strömförande bestick
Då lönar det sig att skvallra – och 9 andra upptäckter belönas med pris
Årets IgNobelpris: Övervikt hos korrupta politiker och orgasm istället för nässpray
