Av de 5 500 anställda på Ikea i Älmhult pendlar 3 000 till och från arbetet, de flesta från orter i Skåne. Men under en lång tid har de anställda upplevt stora problem med pendlingen och under det senaste året har det eskalerats, säger Mattias Lindqvist som är ansvarig för samhällsrelationer på Ikea i Älmhult.
– Man vet inte om tåget går på morgonen och har man väl kommit hit så börjar man nästan vid lunch att fundera på om tåget går, när det går, om man behöver hitta ett alternativt för att ta sig hem för att kunna hämta barn. Vi har haft en lång period av frustrerade pendlare som påverkats ganska hårt, säger han.
En förseningsfri resa med Öresundståget mellan Älmhult och Lund tar 69 minuter och till Malmö tar resan ytterligare tolv minuter. Men för många av Ikeas anställda har resorna ofta tagit längre tid än så, enligt Mattias Lindqvist.
Det handlar om sena och inställda tåg men också om bekvämligheten på de tåg som går. Det saknas sittplatser och trådlöst nätverk vilket gör det svårt att både arbeta och vila under resan, enligt Mattias Lindqvist.
– Många medarbetare har börjat fundera på om de faktiskt får ihop tillvaron med att bo på annan ort och pendla hit. Det skapar en stor utmaning för individen men också för oss som arbetsgivare, att både kunna behålla medarbetare men även att kunna rekrytera den kompetens vi behöver, säger han.
Från och med november kommer Ikea att dagligen köra två bussar mellan Älmhult och Malmö och Lund. Det kommer att pågå under ett halvårs tid, och en samåkningsplattform lanseras också för personal som vill samåka i egna bilar.
Men Mattias Lindqvist påpekar att han inte anser att det är rimligt att ett företag ska behöva arrangera pendlingsresor.
– Att vi känner oss tvingade att göra det här är både olyckligt och ohållbart, säger han.
Mattias Lindqvist säger att Ikea har en bra dialog med Skånetrafiken och Öresundstågen och han vill inte rikta kritik mot dem.
– Framförallt vill vi påverka beslutsfattare att fatta beslut som gör att kapaciteten blir bättre, säger han.
Regeringen beslutade förra året om att Trafikverket ska planera för två nya spår på järnvägssträckan mellan Hässleholm och Lund. Men situationen är så ohållbar att förändringar måste ske omedelbart, säger Mattias Lindqvist.
Vilka konkreta åtgärder är det ni efterfrågar?
– På lång sikt behöver man inte bara fatta ett beslut att öka kapaciteten utan man behöver påbörja det så att det kan slutföras så snabbt som möjligt. Jag har full respekt för att det är ett långsiktigt projekt att öka kapaciteten men det har varit alltför lång tid utan beslut som har påverkat tidsplanen negativt.
Trafiken kommer att öka ännu mer 2029 då bil- och järnvägstunneln under Fehmarn Bält väntas vara klar. Tunneln kommer att förkorta järnvägsgodsets resväg från Tyskland till Skåne med 16 mil och det har varnats om att Sverige inte är tillräckligt förberedda för trafikökningen. Något som även Mattias Lindqvist är oroad över.
– Just nu står vi inför en flaskhals för vi har inte förberett oss för den möjlighet som den ger. Det måste vi snabbt agera på, annars tappar vi konkurrensfördelar globalt och det tror jag inte någon vill, säger han.
Även Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson riktar kritik mot tågtrafiken i regionen och han beskriver förseningarna som ”verksamhetshindrande” i en intervju med Smålandsposten.
– Det förvånar mig att man inte har tillsatt en haverikommission, säger han till tidningen.
Hans Engleson, affärsområdeschef på Skånetrafiken, säger till DN att han delar Ikeas frustration.
– Det är bara att konstatera att det inte finns tillräckligt med kapacitet som möter de behov som vi har för att driva tågtrafik på Södra stambanan vilket gör den väldigt störningskänslig.
Finns det någonting som ni på Skånetrafiken kan påverka, som inte handlar om kapaciteten?
– Vi kör just nu med alla fordon vi har. Vi har initiativ på gång där vi tittar på inköp av nästa generations Öresundståg.
Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) skriver i en kommentar till DN att svensk infrastruktur har varit eftersatt under en lång tid.
”Det är därför som regeringen sedan dag ett har pekat ut underhållet som prioritet att åtgärda. När vi nyligen presenterade infrastrukturproposition innehöll den en historisk satsning på infrastruktur på 1 171 miljarder, en ökning om över 200 miljarder. Det är pengar som kommer göra stor skillnad för svensk infrastruktur under de kommande åren”.
