Förra året återkallades körkortet från drygt 38 700 personer. Det är en minskning med 3 000 jämfört med 2021. Statistiken påverkas till stor del av hur polisen fördelar sina resurser, förklarar Benny Carlstedt-Duke, som är utredare på Transportstyrelsen.
– Under pandemin minskade nykterhetskontrollerna på grund av restriktioner för att minska smittspridning. Istället satsade polisen på en bredare trafikövervakning. Då såg vi en väsentlig del av av överträdelser av viktiga trafikregler, som rödljuskörning och fortkörning.
När nykterhetskontrollerna kom igång igen steg antalet som blev av med körkortet på grund av rattonykterhet, medan de som begått väsentliga överträdelser i trafiken blev färre.
– Rattonykterhet är ett prioriterat område, alkohol är en vanlig orsak till dödsolyckor i trafiken och ett allvarligt trafikbrott, säger Benny Carlstedt-Duke.
Vid sidan om tydliga trafikbrott som leder till indraget körkort, som till exempel en rödljuskörning eller kraftig överträdelse av hastigheten, finns det fall där ett beslut handlar om en bedömning av personens lämplighet. Det kan handla om medicinska tillstånd, opålitlighet i nykterhetshänseende eller att en person har begått någon form av grovt brott.
– Om en person vid upprepade tillfällen blir omhändertagen av polis på grund av onykterhet eller förlorar omdömet och begår brott under påverkan av alkohol eller narkotika kan det leda till ett indraget körkort. Men det är inget som sker efter en enstaka händelse, säger Benny Carlstedt-Duke.
Att man kan få körkortet indraget efter hög och långvarig alkoholkonsumtion har varit en diskussionsfråga under vintern. Tidningen Skånska Dagbladet har rapporterat om personer som blivit av med körkortet på grund av för höga värden i ett så kallat PEth-test.
PEth-gränsvärdet på 0,3 kräver enligt Transportstyrelsen cirka 28-42 standardglas vin eller 21-28 burkar starköl i veckan.
– Med så hög alkoholkonsumtion kan en läkare bedöma att personen är olämplig att inneha körkort av medicinska skäl, då är läkaren skyldig att anmäla det till oss som ska göra en utredning. Personen blir inte av med körkortet direkt efter enbart ett förhöjt test, det krävs fler än så, säger Benny Carlstedt-Duke.
Beroende på allvarlighetsgraden kan ett körkort återkallas mellan två månader och tre år. Det vanligaste är att körkortet dras in i mellan två till sex månader. Vi rödljuskörning är spärrtiden två månader, en missad väjningsplikt ger två till fyra månader. Flera trafikbrott sammanlagt kan ge lång spärrtid, men maxgränsen är 36 månader.
– Vid mindre allvarliga trafikbrott kan spärrtiden sänkas till en månad om föraren har ett stort behov av sitt körkort. Men det är få som omfattas av sådana undantag. I princip måste hela inkomsten stå och falla med körkortet, säger Benny Carlstedt-Duke.
Vid vissa fall av indraget körkort, till exempel alkoholproblem, grova brott och medicinska skäl, måste föraren göra en ansökan om att få det tillbaka. Då görs en lämplighetsprövning. Det finns också fall då föraren måste köra upp och göra teoriprov igen för att få det tillbaka.
– De som precis tagit körkort och fortfarande har prövotid, och alla de som begått ett trafikbrott med spärrtid över 12 månader, de måste göra om allt en gång till, säger Benny Carlstedt-Duke.
Läs mer
Så långt räcker en laddning
