Statliga energibolaget Vattenfall är i gång sedan länge med planering och förberedelser för att bygga nya reaktorer vid det befintliga kärnkraftverket i Ringhals. Som ett led i detta har bolaget Videberg Kraft startats för att förverkliga planerna om och när Vattenfall fattar ett slutgiltigt investeringsbeslut.

Projektet tar nu ett stort steg framåt genom att konsortiet Industrikraft går in som delägare i Videberg. Bakom Industrikraft står bolag som Stora Enso, Saab, Alfa Laval, Hitachi Energi med flera.

Vad betyder detta för Vattenfalls möjligheter att gå vidare med planerna på nya reaktorer?

– Det är helt avgörande. Det handlar om att utbud och efterfrågan ska ske synkat. Vårt samarbete med alla de här industribolagen är en stor styrka. Det är en signal om att det här kommer att gå hela vägen, säger Vattenfalls vd Anna Borg.

Enligt Tom Erixon, som är ordförande för Industrikraft och Alfa Lavals koncernchef, och Anna Borg kan Industrikraft bidra på flera sätt. Till att börja med går man in med reda pengar, i ett första skede 400 miljoner kronor.

Förhoppningen är också att den kompetens som finns hos de inblandade företagen inom bland annat teknologi och projektledning ska komma till nytta.

Inte minst viktigt är att industrin genom sitt engagemang signalerar att det finns en efterfrågan på den el som nya reaktorer skulle producera.

Varför gör Industrikraft det här?

– Det är en demonstration av att vi tror på det här projektet. Det är ett viktigt steg för svensk industri långsiktigt. Det är svensk industri som som behöver energin, säger Tom Erixon.

Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) är regeringen intresserad av att även staten går in som delägare i Videberg Kraft.

Det var länge sedan någon på allvar var intresserad av att investera i ny kärnkraft i Sverige. Hur kommer det sig då att Vattenfall och Industrikraft ser nya möjligheter? Svaret är att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats radikalt genom politiska beslut.

Riksdagen har, på förslag från Tidöregeringen, spikat en modell för omfattande statligt stöd till den som bygger nya reaktorer. Det handlar om förmånliga statliga lån, ett garanterat lägsta pris på elen som produceras och en möjlighet att anpassa återbetalningskraven till hur lönsam satsningen blir.

Även om den ekonomiska risken kan minskas på detta sätt så återstår en politisk risk. Ny kärnkraft handlar om mycket stora och långsiktiga satsningar, vilket kräver spelregler som håller över mandatperioder och maktskiften.

Än så länge är det bara Tidöpartierna som står helt och fullt bakom den nuvarande politiken. Socialdemokraterna har öppnat för statligt stöd till ny kärnkraft men anser att det krävs en bredare ansats där även vindkraft ingår. Energiminister Ebba Busch (KD) meddelade tidigare i höstas att de blocköverskridande överläggningarna hade avslutats utan konkreta resultat.

Texten uppdateras.

Läs mer:

Sprickan mellan Tidöpartierna om vindkraften

Vattenfall siktar på små modulära reaktorer

Fakta.Kärnkraft

■ Sverige har i dag sex reaktorer i drift: en i Oskarshamn, två i Ringhals utanför Varberg och tre i Forsmark norr om Uppsala.

■ Som mest var tolv reaktorer igång. De två i Barsebäck i Skåne stängdes av i slutet av 1999 respektive 2005. Mellan 2015 och 2020 stängdes två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals.

■ Kärnkraften stod 2024 för 30 procent av den svenska elproduktionen, enligt Svenska Kraftnät. Vattenkraften svarade för 40 procent och vindkraften för 25.

■ I folkomröstningen som hölls 1980 blev utslaget att den svenska kärnkraften skulle avvecklas, även om åsikterna gick isär om hur det skulle ske. Riksdagen fastslog sedan 2010 som slutår.

■ Kärnkraft är en mer eller mindre fossilfri energikälla men däremot inte förnybar eftersom den kräver bränsle (uran) som utvinns genom gruvbrytning. Riksdagen klubbade nyligen att uranbrytning åter blir tillåtet i Sverige.

Share.
Exit mobile version