Infekterade strider och medieskygga miljardärer bakom lågprisbutikerna

I tider där plånböckerna pressats har allt fler jagat efter billigare varor – vilket lett till att lågprishandeln frodats. Statistik från HUI visar att branschens omsättning steg från 30 till 124 miljarder mellan 2004 och 2022.

Lågpriskedjorna vinner mark på bekostnad av traditionell handel och pengarna fortsätter att strömma in till företagen och dess ägare – varav flera utgörs av medieskygga miljardärer.

– Jag tänker att det är traditionen efter Ingvar Kamprad, att man inte ska synas så mycket utan bara leverera till kunderna, säger Fredrik Bergström som är ekonomie doktor i nationalekonomi.

Han har länge följt handelns utveckling och är numera fristående rådgivare samt knuten till Handelns utredningsinstitut.

Fredrik Bergström menar att framgångarna grundar sig i ett stort självförtroende och tillit till det egna konceptet.

– De bygger kopior av butikerna överallt eftersom de vet att modellerna fungerar så länge det finns tillräckligt många människor i närområdet. Om man säger Dollarstore så vet folk vad det är och då får du snabbt upp omsättningen.

Just Dollarstore grundades på 90-talet av Sundsvallsbon Peter Ahlberg som inspirerades av Kinahandeln. Under förra året sålde han bolaget för 2 miljarder kronor.

Ett annat exempel är Biltema som startades i en källarlokal i Linköping för över 60 år sedan av Sten Åke Lindholm. Han började pressa priser genom att kapa mellanhänder och köpa reservdelar direkt från tillverkare. Under förra året drog företaget in 7,2 miljarder kronor med en vinst på 470 miljoner kronor. Grundaren är numera boende i Schweiz och avböjer intervjuer.

I kulisserna finns även strider. Efter sin död gav lågpriskedjan Julas grundare bort större delen av miljardimperiet till sin son Karl-Johan Blank. Det ledde till att döttrarna stämde sin bror, vilket Expressen rapporterat om. Stämningen drogs senare tillbaka. DN har sökt Karl-Johan Blank som avböjer intervjuer.

Familjeföretaget ÖoB har också varit föremål för strider efter att arvtagarna hamnade i en tvist med en norsk lågprisjätte om ett samgående. Europris köpte en mindre andel under 2018 och förvärvade, efter en juridisk strid, hela bolagen förra året.

Bakom Rusta, som grundades på 80-talet, står familjerna Forssell och Forsgren som valde att ta företaget till börsen förra året. Rusta har nu ett börsvärde på runt 12 miljarder, där familjerna fortfarande sitter på närmare 60 procent.

Många av företagen har decennier på nacken men så är inte fallet med den danska utmanaren Normal som slår igenom på Tiktok med smink och hudvård. Den svenska vd:n har berättat att han aldrig träffat storägaren Anders Holch Povlsens som även äger Bestseller. Han är känd som Danmarks rikaste man med en uppskattad förmögenhet på över 130 miljarder kronor.

Så vad väntar framåt för lågprisbranschen?

Något som faktiskt skulle kunna bromsa tillväxten är bland annat ökad konkurrens, inte minst från utlandet, och ökade krav EU-regleringar, enligt Fredrik Bergström.

– Det ställs krav på att produkter ska kunna repareras och att det ska vara schysta villkor. Jag tror att en del av lågprisimporten kommer att försvåras och att det blir större krav på dem som importerar varorna, säger han.

Han ser också en risk i att konsumenter kan tröttna om utbudet blir för lika – även om det knappast sker i närtid.

– När de här lågpriskoncepten kommit in och hittat sin plats så vevar de på rätt bra. Jag tror vi kommer se en positiv utveckling i minst fem år till.

En bild som delas av Ulf Johansson som leder centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.

– De kommer att fortsätta tjäna pengar, och är de smarta så börjar de med andra produkter också, vilket många redan gjort och nu tar andelar från livsmedelsbranschen.

Ulf Johansson säger att det är rätt vanligt att ett fåtal personer, eller familjer, äger företag inom den svenska handeln. Det skiljer sig från till exempel Storbritannien där många valt att gå till börsen för att växa.

Det finns nämligen vad Ulf Johansson kallar ”lågprisets baksida”; att billiga priser ofta varit synonymt med negativ klimatpåverkan och att kraven på börsen är högre.

– Att ge sig in i ett beroendeförhållande med börsen, med den transparens det kräver, skulle kunna utsätta ägarna för problem.

Samtidigt sker ett skifte där flera av de svenska lågpriskedjorna köpts upp av just börsbolag – och lovar bättring på hållbarhetsfronten.

Många av företagen visar miljardomsättningar men inte nödvändigtvis höga resultat på sista raden, vilket kan förklaras av att många expanderar i snabbt takt.

– Affärsmodellerna bygger på en stor omsättning och låga kostnader, och den här typen av aktörer är grymma på att hålla tillbaka kostnader, säger Ulf Johansson.