Någon hostar ljudligt i väntrummet på akutmottagningen i Huddinge, där ett tiotal patienter väntar. De inskrivna är dock betydligt fler, 43 stycken, och väntas öka. Infektionssjukdomar är vanliga bland de patienter som söker vård akut, berättar personalgruppen av läkare och sjuksköterskor som DN träffar.
– Vi har haft mycket mykoplasma och även covid. Och när som helst kan vi få fler fall av säsongsinfluensan eller vinterkräksjukan, säger Mattias Jehlbo, tillförordnad sektionschef och akutläkare, som visar runt i de nya och luftiga lokalerna, där inga patienter längre tvingas ligga i korridoren.
Akutläkaren Susanne Axling beskriver den breda blandningen av patienter som kommer till akuten, och där gamla och sköra ofta måste läggas in om de drabbas av just infektioner.
– Vi har stora grupper av gamla och sköra som försämras i sina sjukdomar, säger Susanne Axling.
Då är det viktigt att det finns tillgång till vårdplatser, i det här fallet inom geriatrisk vård.
I Region Stockholm görs regelbundna avstämningar om läget mellan chefsläkare och sjukhusdirektörerna. Trycket på sjukvården är alltid stort under de tre storhelgerna, men under den gångna julen uppges läget ha varit under kontroll, enligt regionens chefläkare Patrik Söderberg.
– Efter den första helgen är läget stabilt och tillgången på vårdplatser är jämförelsevis riktigt bra, säger Patrik Söderberg.
Han beskriver dock hur flera infektioner som RS-virus och vinterkräksjuka sprids samtidigt, och där både spridningen av covid och säsongsinfluensa ökar, medan mykoplasman går ner.
– Vi ser att fler behöver vaccinera sig både mot covid och säsongsinfluensan. Det är inte för sent, säger Patrik Söderberg.
Även från Region Skåne rapporteras en ökning av säsongsinfluensan.
Regionens tillförordnade regionala chefsläkare Sven Karlsson säger att det under julen funnits tillräckligt gott om vårdplatser, och att operationskapaciteten räckt till.
– Det enda vi sett en ökad belastning på är isoleringsplatserna. Vi har en extra influensaplan om fallen skulle öka, säger Sven Karlsson.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har belastningen under julhelgen sett ut ungefär som under ett vanligt veckoslut. Det säger Tobias Carlson, som är processansvarig för akutsjukvård på sjukhuset, och som svarar på DN:s frågor via telefon inifrån en ambulans.
– Ansträngt men stabilt, sammanfattar han läget.
Någon ökning av antalet covidpatienter märker man inte i Göteborg eller Skåne.
Mykoplasma, RS-virus och vinterkräksjuka har inte heller lett till någon större belastning på Sahlgrenska sjukhuset under årets julhelg. Risken för högt tryck under nyårs- och trettondagshelgen är som störst om det skulle bli halka, tror Tobias Carlson.
– Men det ser inte ut så. Vi är ju i Göteborg, så här brukar det ju vara plus fyra och dimma oavsett om det är nyår eller midsommarafton, säger Tobias Carlson.
På akutmottagningen på Karolinska i Huddinge beskriver en luttrad personalgrupp mekanismerna, hur få vanliga vardagar – som under årets storhelger – tenderar att öka trycket på akuten, dit även lindrigare sjuka hänvisas att söka vård akut då vårdcentralen har stängt.
Trycket i vården brukar kulminera under trettonhelgen, som inte sällan inneburit kaos och då patienter fastnar på akuten.
– Den här julen var relativt lugn, och patienter har faktiskt rullats i väg härifrån. Men av erfarenhet har jag alltid beredskap i huvudet, säger Susanne Axling.
