Inflationstakten mätt i KPI var 0,8 procent på årsbasis i december 2024, visar Statistikmyndigheten, SCB:s nya preliminära statistik på onsdagen.
I november och oktober var den 1,6 procent.
Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) sjönk från 1,8 procent i november till 1,5 procent i december.
Analytiker hade i genomsnitt räknat med en inflation enligt KPIF på 1,7 procent i december, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.
KPIF-måttet, där effekterna av boräntorna räknas bort, är det mått som Riksbanken tittar främst på inför kommande räntebesked.
Siffrorna kommer från SCB:s så kallade snabb-KPI, som är en preliminär bedömning som publiceras fem arbetsdagar innan den officiella statistiken.
– Kärninflationen (exklusive energipriser) ligger precis på målet. Det ihop med svag konjunktur stärker bilden av att Riksbanken sänker räntan i januari, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Kollegan Olle Holmgren på SEB håller med.
– Detta stärker bilden av att inflationen är nära målet. Och det ökar sannolikheten för att Riksbanken sänker styrräntan i januari också.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, är inne på samma spår.
– Riksbanken kan fortsätta att sänka räntan i januari också. Det här bådar också för möjligheten att det blir fler sänkningar framöver, säger han.
– Det finns fog för att vara mer aggressiv än vad Riksbanken har visat, tillägger han.
Riksbanken sänkte i fjol styrräntan fem gånger, från 4,00 till 2,50 procent, och har i sin räntebana flaggat för att det kan bli en sänkning till på 0,25 procent till 2,25 procent i början av 2025.
I prissättningen på räntemarknaden ökade sannolikheten för en räntesänkning i januari till 72 procent efter de oväntat svaga decembersiffrorna. I tisdags låg sannolikheten på 60 procent.
SEB och Nordea räknar med två sänkningar till i år, ned till 2,00 procent i styrränta. Detta trots att kärninflationen trendar något över inflationsmålet. Bland annat handlar det om den oväntat tröga återhämtningen och svaga utvecklingen för svensk konsumtion.
Olika mått för inflationen
Det finns en rad olika mått som används för att mäta inflationen.
Det bredaste är KPI, Konsumentprisindex.
KPI: Består av en ”korg” med en lång rad varor och tjänster som är indelade i olika grupper, som livsmedel, resor och el. Priserna mäts varje månad av Statistiskmyndigheten SCB. Prisförändringen jämfört med motsvarande månad ett år tidigare är det samma som inflation.
KPIF: (Konsumentprisindex till fast ränta) visar samma prisutveckling som KPI men utan effekten av Riksbankens ändringar av styrräntan. KPIF är Riksbankens viktigaste mått för inflationsmålet.
KPIF-XE: Ett mått där även energipriserna räknas bort. Det måttet brukar ibland kallas för kärninflationen, eftersom energipriserna ofta svänger kraftigt under året.
HIKP: Det finns även ett harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) som beräknas för alla EU-länder och används för jämförelser mellan länderna.
