En konvention mot antipersonella minor, Ottawafördraget, har skrivits under av 164 länder, bland dem de 27 EU-länderna och Ukraina. Ett syfte är bland annat att få bort minor från gamla krigsområden. Enligt ICBL, en organisation som kampanjar mot landminor, dog eller skadades närmare 6 000 personer förra året av minor. Framför allt i Myanmar, Syrien, Afghanistan och Ukraina.
Kina, USA och Ryssland har inte skrivit under konventionen.
Ukraina har länge bett att få minor, bland annat med hänvisning till att Ryssland använder dem i kriget. Nu har USA:s president Joe Biden gett klartecken till att USA skickar truppminor till ukrainarna, enligt samstämmiga medieuppgifter.
Från svenska politiker finns stor förståelse för att Ukraina vill använda de starkt ifrågasatta vapnen.
– Vi har inga invändningar, allra minst i ett läge där Ryssland gör saker mot Ukraina som man inte har gjort tidigare, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Han förtydligar:
– Alla länder ger till Ukraina vad man kan avstå, vad man själv har tillgång till, vad Ukraina behöver och till de villkor som man själv sätter upp. Vi har inte haft några synpunkter på andra länders vapenleveranser och andra länders villkor.
Inte heller Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet, har invändningar.
– Det här är ett oerhört brutalt krig och för Ukraina är situationen existentiell. I USA finns risken för stora förändringar. Joe Biden försöker förmodligen se till att Ukraina får maximal kraft att försvara sig. Truppminorna ska hindra ryska genombrott i försvarslinjen och jag kan ha förståelse för att man gör så här, säger Hultqvist.
Ser du någon skillnad i om Ukraina använder minorna på sitt eget territorium eller på det område man kontrollerar i Ryssland?
– Ryssland ska inte få diktera villkoren vad Ukraina får göra eller inte. Ukrainarna måste kunna försvara sig både i ryskt och ukrainskt territorium, säger Peter Hultqvist.
Läs mer: Därför bryter Biden flera tabun i hjälpen till Kiev
