Detaljerna kring Qatars erbjudande är inte helt klarlagda. Trump har kallat planet en ”gratis gåva” och sagt att det var Qatar som hörde av sig, men källor till CNN har sagt att det var USA som tog den första kontakten.
Det amerikanska försvarsdepartementet bekräftade dock i veckan att man har tackat ja till erbjudandet, ”i enlighet med lagar och regler”.
Oavsett har kritiken mot presenten varit högljudd. Det finns ett förbud i USA mot att tjänstemän tar emot gåvor från utländska regeringar utan kongressens godkännande. Trump anser att detta inte gäller eftersom det är departementet som får planet, inte han personligen.
Ulrik Åshuvud, generalsekreterare på Transparency International Sverige, ser planet som ett av flera tecken på att Trump tar lätt på korruption. Han tar upp tillfället där Teslabilar marknadsfördes utanför Vita huset och det faktum att man i USA har pausat korruptionslagstiftningen The Foreign Corrupt Practices Act (FCPA)
– Det är en signal i sig, som säger att arbetet mot korruption inte är så viktigt, säger Ulrik Åshuvud.
Det finns många exempel som visar att Trump inte kan dra en gräns mellan sin offentliga person och den privata sektorn, att han sätter det affärsmässiga framför sin roll som president, enligt Åshuvud. Att ta emot en gåva av det här slaget är ett ”korrupt beteende”, anser han.
– Samarbetet mellan länder bygger inte på att man ger varandra stora gåvor.
Kan man säga att planet är en muta?
– Ja, det får ju, med den information vi har, ses som en muta. Det har man reagerat på i den amerikanska administrationen också. Det kan man inte bara ta emot. Sedan är det lite oklart om det kanske finns ett leasingavtal i botten, det får man se.
I Sverige finns hårda regler kring vilka gåvor som personer i offentlig tjänst kan ta emot. Mindre, symboliska gåvor kan accepteras, men inget mer värdefullt.
– Det finns en strikt policy. Om någon erbjuder en större gåva tackar man nej och hänvisar till att inköp sker genom upphandling. Ett flygplan, det skulle inte komma på fråga, säger Åshuvud.
Regeringskansliet har detaljerade riktlinjer för vad som gäller kring gåvor till statsråden. Där står till exempel att presenter som statsråd tar emot i officiella sammanhang tillfaller staten. Om en minister får en gåva privat ska det övervägas om det handlar om en muta.
Presenter som är värda mer än 500 kronor registreras hos regeringskansliet, med undantag för alkohol som alltid listas.
DN har begärt ut listan med gåvor som statsminister Ulf Kristersson (M) tagit emot sedan han tillträdde. Där noteras bland annat att han fått tre presentaskar med kam och spegel från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, tre flaskor rött vin från Italiens Giorgia Meloni och en schweizisk fällkniv från WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Och vad har Kristersson då fått från emiren i Qatar? Ett prydnadsföremål i form av en antilop.
Det är en del i diplomatin att ta emot mindre gåvor, enligt Ulrik Åshuvud.
– Det är svårt att säga nej när någon kommer med gåvor. Man säger tack, tar emot och tar hand om gåvan inom förvaltningen – många gånger hamnar den nog i ett skåp. Det är en tydlig skillnad att få en flaska vin och ett flygplan, säger han.
Med alla regler och riktlinjer kring mutor är det lätt att tro att Sverige är förskonat från korruption. Sverige ligger bra till på Transparency Internationals korruptionsindex när man rankar 180 länder, plats sex i världen. Men Sverige har tappat poäng varje år som nuvarande mätningen genomförts, sedan starten 2012, och är nu på en ny lägsta nivå.
Anledningen till det är inte en flaska vin till en minister utan det handlar om ”infiltration från organiserad brottslighet, upphandlingar med dålig transparens och uppföljning samt hur man hanterar olika former av intressekonflikter”.
– Korruptionsriskerna i Sverige har ökat och vi är nu näst sämst i Norden, säger Ulrik Åshuvud.
Läs mer:
Korruptionsrisker när Trumpsfären stärker banden till Mellanöstern
