– Det verkar ju som att Iran har sagt att de inte ska ta det här ytterligare ett steg. Och då ligger bollen hos Israel – och det lär väl pågå väldigt mycket påtryckningar för att Israel inte ska ta det här till ytterligare en nivå, säger SEB-ekonomen Robert Bergqvist, som följer utvecklingen.
Wall Street och Tokyobörsen har backat någon procent och oljepriset har efter viss turbulens stabiliserat sig på en ganska begränsad prisökning.
– Så har reaktionerna varit genom hela den här Mellanösternkrisen. Jag är förvånad att det egentligen inte blir några riskpremier i finansiella tillgångar, säger Bergqvist.
Uppgången för oljepriset – som lyft från cirka 72 dollar i fredags till 74,50 dollar per fat på onsdagen – kan kopplas Mellanösternkonflikten.
Men för att det ska bli kraftigare marknadsreaktioner måste effekterna av konflikten vara tydligare, tror Bergqvist. Han konstaterar att globala värdekedjor – det vill säga transporter och produktion – inte påverkats särskilt mycket.
– Då blir man mindre orolig, säger han.
Tillgången på råvaror har inte heller påverkats.
En tredje faktor som avgör om det blir någon större marknadseffekt av en geopolitisk konflikt är enligt Bergqvist hur konflikten påverkar framtidstron bland hushåll och företag.
– Det geopolitiska är mycket allvarligt och går hela tiden i fel riktning, men än så länge har detta haft väldigt begränsad effekt både på tillväxten och på inflationen, säger han.
I stället verkar marknaden – där tillgångar som aktier, råvaror och valutor handlas – just nu främst fokuserad på centralbankernas räntor och fundamentala faktorer som utbud och efterfrågan, enligt SEB-ekonomen.
Och där står det och väger just nu – med tecken på avmattning i de största ekonomierna som USA, Kina och Tyskland – men med hopp om att räntesänkningar ska göra att det blir en ekonomisk ”mjuklandning” efter inflations- och räntechocken 2022–2023.
Läs mer: Följ utvecklingen i Mellanöstern
