Osman Mohammeds första besök på Arbetsförmedlingen gick inte som han tänkt sig. Beskedet till 30-åringen, som läst en fyraårig ingenjörsutbildning i Eritrea innan han flydde till Sverige, var att han måste vänta fyra månader innan han kunde börja lära sig svenska och söka jobb.
Det går inte, tänkte han. På hemvägen såg han en second-hand-butik.
– Jag gick in och sa att jag ville lära mig språket. De sa okej, berättar Osman Mohammed.
Nio år har gått sedan han ordnade en egen praktikplats i butiken. Osman Mohammed har hunnit jobba som lärarassistent och med kvalitetskontroll på Spendrups bryggeri. Men när han flyttade från Ludvika till Göteborg med sin familj behövde han börja om från noll igen. Han sökte ett 30-tal jobb han var kvalificerad för, men kom aldrig längre än till en första intervju.
– Ibland tänker jag: är det för att jag har utländsk bakgrund? Jag tror inte det, men samtidigt…
I Sverige är arbetslösheten bland utrikes födda akademiker fyra gånger så hög som bland inrikes födda. Skillnaden är bland de största i Europa. Endast Grekland, Spanien och Finland har större glapp. Bland utlandsfödda akademiker som har jobb i Sverige är drygt hälften överkvalificerade för sin tjänst.
Statistiken kommer från EU:s myndighet Eurostat och lyfts fram i en granskning av journalistnätverket Lighthouse reports. Journalisterna slår fast att Europa slösar bort högutbildade människors kapacitet och att den europeiska ekonomin hade kunnat växa med nästan 400 miljarder kronor om potentialen hade utnyttjats.
Osman Mohammed hoppas att vägen till hans nästa jobb ska gå via ett praktikprogram. Genom initiativet Jobbsprånget, som matchar utländska akademiker med svenska arbetsgivare, har han nyligen fått en praktikplats på ett företag i Mölnlycke som tillverkar medicinsk utrustning.
– Det bästa är kollegorna. Och att känna att jag hjälper människor, säger han.
Alexandra Ridderstad, som är vd på Jobbsprånget, säger att det behövs någon som bygger broar mellan svenska arbetsgivare och högutbildade personer från andra länder.
– Vår målgrupp har sökt i genomsnitt 200 jobb innan de kommer till oss, säger hon.
Jobbsprånget grundades 2016 och har hittills erbjudit omkring 5 000 utländska akademiker praktikplatser. DN är på plats på en informationsträff i Göteborg, där flera talare beskriver vilka hinder som möter utlandsfödda i Sverige. Fördomar, osäkerhet kring utbildningar på universitet som arbetsgivaren inte hört talas om och språkbarriärer beskrivs som några av problemen.
20-åriga Taufeeq Saleh, som kom från Syrien till Sverige tillsammans med sin familj när han var barn, berättar om hur han som tonåring hade svårt att få sommarjobb.
– Jag märkte att alla mina kompisar fick det via kontakter. Det hade inte vi, vid den tiden, säger han.
Taufeeq Saleh hittade en egen lösning på problemet. Tillsammans med några vänner grundade han en app som matchar unga arbetssökande med arbetsgivare. Nu arbetar han heltid med verktyget, som han hoppas ska bidra till att bryta segregationen.
– Jag tror att det fortfarande är väldigt svårt att komma in i det svenska samhället, säger han.
I publiken sitter två anställda på ett företag i Västsverige som gärna skulle ta emot utlandsfödda praktikanter. Skälet till att deras arbetsplats inte redan gjort det är bekvämlighet och rädsla för att prova något nytt, tror de.
– Det kan vara enkla frågor, som ”kommer man att behöva prata engelska på kaffepausen”? säger en av personerna.
Medverkan i Jobbsprånget kostar ingenting för arbetsgivaren, eftersom praktikanten får ersättning från Arbetsförmedlingen. Alexandra Ridderstad konstaterar att arbetsgivarna får högutbildade, motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sitt uppdrag.
Finns det en risk att arbetsgivare använder detta som billig arbetskraft – att man tar in en praktikant i stället för att anställa någon?
– Jag kan bara se – om man tittar lite långsiktigt – att vi snabbar på vägen från utanförskap och arbetslöshet för den här målgruppen. Efter fyra månaders praktik får en majoritet jobb på sin yrkesnivå. Det måste ändå vara ett framgångskoncept, säger Alexandra Ridderstad.
Osman Mohammed hoppas snart få en anställning och en trygg försörjning. Han skulle önska att rekryterare gav tydligare återkoppling om vad han kan förbättra.
– Är det språket? Är det mer erfarenhet? Eller något annat? Det är väldigt få som ger feedback, konstaterar han.
Läs mer: Norra Sverige skriker efter folk: ”Här finns jobb i överflöd”
Fakta.Hög arbetslöshet bland utrikesfödda akademiker
■ Arbetslösheten bland personer med högre utbildning som är födda i Sverige var i genomsnitt två procent under åren 2017-2022. För utrikesfödda högutbildade personer var motsvarande andel åtta procent. Skillnaden mellan grupperna är den fjärde största i Europa.
■ Att högutbildade invandrare är arbetslösa eller får roller som inte motsvarar deras kompetens kallas ibland för ”brain waste”.
■ Praktikprogrammet Jobbsprånget, som matchar utrikes födda akademiker med svenska arbetsgivare, finansieras av den svenska regeringen och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
■ Sju av tio får jobb efter praktiken, enligt Jobbsprångets egen statistik.
Källa: Journalistnätverket Lighthouse Reports, praktikprogrammet Jobbsprånget.
