Konsumentverket har fram till december 2025 tagit emot 150 anmälningar mot utbildningar som anklagas för bristande reklammärkning, vilseledande marknadsföring eller oskäliga avtalsvillkor.
Flera av dem har namn som antyder att det handlar om e-handel, dropshipping eller andra sätt att tjäna pengar online. Några känns också igen från mediala granskningar som pekat på problem eller avslöjat oseriösa verksamheter.
– Vi är absolut medvetna om problemet och vi får löpande in anmälningar om den här typen av utbildningar, säger Sandra Troedsson, jurist på Konsumentverket.
Men anmälarna får ingen hjälp. Myndigheten har gjort en generell bedömning att de inte ska klassas som konsumenter.
– Utbildningen är i näringsverksamhetssyfte. Det innebär att när man går den här kursen så ses man som näringsidkare och inte konsument, vilket gör att det här problemet hamnar utanför vårt uppdrag, säger Sandra Troedsson.
Att man ingår avtal med företaget som privatperson, betalar som privatperson och att kursen handlar om att man ska lära sig att bli näringsidkare hjälper inte.
– Om man gör ett köp i syfte att bli näringsidkare så faller det utanför konsumenträtten. Men det kan komma att omprövas beroende på vad vi får in för anmälningar, underlag och baserat på vad vi ser i vår omvärldsbevakning.
Samma bedömning har Allmänna reklamationsnämnden (ARN) gjort i flera fall där privatpersoner anmält onlinekurser som de ångrar att de köpt. Minst 18 personer har till exempel anmält kursen Nextlevel, som DN granskat, till ARN.
I de flesta fallen har ARN rekommenderat att företaget bakom Nextlevel ska återbetala kunderna. Men i åtminstone ett fall har ARN lagt ned sin utredning, eftersom den anser att personen som köpt kursen är näringsidkare och inte privatperson.
– Man får titta på vad som anförs som grund för att slippa ur avtalet. En konsument kan inte klaga på att den inte har tjänat så mycket pengar som den trodde den skulle göra i en sådan här utbildning, säger Elin Envall, jurist på ARN.
Oavsett utfall så är ARN:s beslut endast rekommendationer till företagen. Flera av de som fått rätt i nämnden har trots detta inte fått några pengar tillbaka än.
Fakta.Distansavtalslagen
Distansavtalslagen gäller i situationer där en konsument köpt något av ett företag på distans, till exempel via internet eller telefon. Konsumenten har alltid rätt att ångra sitt köp i 14 dagar efter att varan tagits emot eller hämtats ut. Om företaget inte informerat om ångerrätten i samband med köpet kan den förlängas i upp till ett år.
Det finns några undantagsfall när ångerrätten inte gäller. Det gäller till exempel vissa livsmedel, specialtillverkade varor och lotterier och spel. Konsumenten kan också gå med på att avsäga sig ångerrätten vid köp av digitalt innehåll som ett spel eller en video.
I flera fall där personer ångrat köp av onlinekurser har företagen bakom kurserna hänvisat till sådana klausuler i sina köpeavtal och att ångerrätten därför inte gäller. När det kommer till Nextlevel har ARN upprepade gånger gjort bedömningen att ångerrätten ändå gäller. Detta eftersom kursen innehåller obligatoriska livesända frågestunder och personlig coachning. Då är det en digital tjänst snarare än digitalt innehåll, och då kan ångerrätten inte avtalas bort.
På Spelinspektionens enhet som tar emot tips om misstänkta pyramidspel syns också ett inflöde av ärenden som rör onlinekurser. Just kursverksamhet tycks vara den senaste trenden bland pyramidspel, enligt Marcus Aronsson, myndighetens expert på området.
Det handlar ofta om upplägg som ska göra deltagaren rik snabbt, ge möjlighet att lämna ekorrhjulet och ta kontroll över sin egen tillvaro, förklarar han.
– Man spelar på de här känslorna väldigt mycket och så i slutänden är det någon kurs eller ett verktyg man ska köpa för att kunna uppnå det.
Enligt spellagens definition är det ett pyramidspel om vinsterna huvudsakligen kommer från att nya deltagare rekryteras och betalar in nya pengar, snarare än från försäljning av en produkt.
Hur de anmälda kurserna ska kategoriseras kan Marcus Aronsson inte svara på eftersom myndigheten inte har prövat ärendena. Men han konstaterar att en del kan ligga i en gråzon.
– Vi får sällan in tips från någon som är med i det som de tipsar om, för så länge man är med i det så tror man på det. Därför är det svårt att utreda, säger han och varnar:
– Betala aldrig för rätten att tjäna pengar. Och om modellen bygger på att du måste värva andra för att tjäna de där pengarna så är risken väldigt stor att det är ett pyramidspel.
Läs mer:
Alla säljer samma sak – men ingen berättar vad det egentligen är
Tiktok tar ned konton – när DN granskar löftet om rikedom
Kursförsäljarens löften till DN:s reporter: 100 000 i månaden
