2017, när Trump kom till makten för första gången, var vreden utbredd i USA. Dagen efter hans tillträde marscherade nästan en halv miljon bara i Washington i Women’s March, den då största protesten i USA:s historia.
2025 har i stället präglats av apati. Trots att nästan hälften av landets väljare röstade på Kamala Harris har de flesta Trumpmotståndare valt att vända sig inåt, till den lilla världen av familj och vänner.
Många säger att de inte ens orkar följa nyheterna om presidentens alla utspel.
Samtidigt är Demokraterna djup splittrade om hur kampen mot Trump egentligen ska organiseras.
Vissa, som Alexandria Ocasio-Cortez, säger åt anhängarna att slåss mot varje nytt utspel. Andra, som gamle strategen James Carville, ger partikamraterna rådet ”spela död” så att Trumpadministrationen kan förgöra sig själv.
Samtidigt får Demokraterna som parti ännu lägre opinionssiffror än Republikanerna.
Protester som lördagens landsomfattande aktion organiseras inte av demokrater, utan av oberoende organisationer. Sett till geografisk spridning var den imponerande – över 1 100 protester i samtliga 50 delstater.
Mer än 600 000 var föranmälda, och kanske kom fler än så. Men det är ändå inget jämfört med demonstrationerna under Trumps första mandatperiod.
Störst var deltagandet inte oväntat i storstäder som New York och Chicago där Demokraterna är starka. Protester i ”röda”, republikanska delstater var koncentrerade till universitetsstäder som också de brukar rösta demokratiskt.
På bara tre månader i Vita huset har Trump monterat ner delar av statsapparaten, övergivit USA:s allierade och börjat en massutvisning av invandrare.
Problemet ur Trumpmotståndarnas synvinkel är att miljontals amerikaner antingen stöder det han gör, eller inte anser att de berörs av den nya politiken. Nedläggningen av biståndsorganet USAID eller attackerna mot transpersoner är inget som engagerar de stora massorna.
Demokraterna vill bli arbetarklassens parti, som det en gång var. Men det är betecknande att medan fackförbunden för statsanställda deltog i lördagens protest så har det mäktiga United Auto Workers, som representerar anställda i bilindustrin, visat stöd för Trump och hans chockhöjning av tullar.
Ändå är det just tullarna som kan bli problematiska för presidenten på lite längre sikt. När följderna av Trumps politik börjar kännas i vanliga amerikaners plånböcker kommer fler att tvivla på att han är på rätt spår.
Inom kort kommer effekterna av handelskriget att synas i butikshyllor runt om i USA. Lite senare kan de leda till ökad arbetslöshet – samtidigt som administrationen drar ner på välfärdssystemen för pensioner och sjukvård och sänker skatten för de mest välbeställda.
Opinionsmätningar visar redan att allt fler tvivlar på att Trumps ekonomiska politik leder till ökat välstånd. Tre val den gångna veckan, i Wisconsin och Florida, tolkas som ett ökande missnöje med presidenten, med Elon Musk och ”oligarkväldet”.
Sådant borde oroa mannen i Vita huset mer än uppslutningen vid lördagens protest.
Läs mer:
”Det går faktiskt att protestera utan att storma Kapitolium”
Liberala domaren vann ”folkomröstningen om Trump och Musk”
