Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
De första opinionsmätningarna efter USA:s och Israels angrepp mot Iran har publicerats. Och de borde stämma till eftertanke inom Trumplägret.
Klart fler av de tillfrågade i tre olika undersökningar är emot det nya kriget än den andel som stöder det. I en av dem är hela 59 procent emot. Åsikterna följer partilinjerna, med en överväldigande majoritet av demokratiska väljare som säger nej, och en något mindre majoritet av republikanska väljare som säger ja. Oberoende väljare är också emot kriget med stor majoritet.
Och noterbart i en av undersökningarna, från Ipsos/Reuters, är att så många som 31 procent av de republikanska väljarna säger sig vara ”osäkra” på vad de tycker om kriget.
Sex amerikanska soldater har nu dödats i de iranska motattackerna mot USA-baser i regionen, och både Trump och general Dan Caine, USA:s högsta militära befattningshavare, har sagt att fler offer är att vänta.
I takt med att dödssiffran stiger kommer också fler av de tveksamma Trumpväljarna att byta åsikt. Så har det alltid varit i USA:s många krig utomlands: ett förhållandevis högt stöd för en krigförande president sjunker när soldater kommer hem i zinkkistor.
Attityden från vissa av Trumps närmaste gör inte mycket för att övertyga eventuellt tvivlande väljare.
När försvarsminister Pete Hegseth träffade journalister på onsdagen vägrade han svara på frågor om hur iranska drönare hade kunnat penetrera luftvärnet i USA-basen i Kuwait, och bröt i stället ut i en lång tirad mot medierna, för att de inte ”rapporterade om verkligheten”:
– När några få drönare kommer igenom händer tragiska saker och det blir förstasidesnyheter, jag fattar det, sade Hegseth.
Han lät bli att, som brukligt, beklaga den sorg som har drabbat de stupade soldaternas familjer.
Ungefär samtidigt röstade senaten om ett förslag att begränsa Trumps möjligheter att fortsätta kriget på det sätt som han själv anser lämpligt. Det byggde på att det egentligen är kongressen som enligt USA:s konstitution har rätt att förklara krig mot andra länder, inte presidenten.
Men förslaget föll med röstsiffrorna 53–47. Röstningen var nästan helt efter partilinjerna, med endast en republikan som röstade ja och en demokrat som röstade nej.
Omröstningen var närmast symbolisk eftersom Trump skulle ha lagt in sitt veto om förslaget hade gått igenom.
Men den kan ändå komma att ses som viktig längre fram. Om kriget drar ut på tiden, och om antalet amerikanska dödsoffer ökar, kommer frikortet till Trump att bli en svår nackdel för många republikaner i kommande val.
Både USA:s medier och de amerikanska väljarna har gott minne.
När president George W Bush sökte stöd i kongressen för sitt krig mot Irak 2003 röstade en viss Barack Obama nej, medan Hillary Clinton röstade ja. De var då båda senatorer.
Även om Clinton senare sade att hon hade ångrat sig var hennes beslut en bidragande orsak till att Obama, och inte hon, blev demokraternas presidentkandidat 2008.
Läs mer:
USA:s vapenarsenal i kriget: ”Massiv insats”
Anna-Lena Laurén: Friedrich Merz är nu Trumps favoriteuropé
Risk för stor flyktingkris: ”Turkiet står på tå”




