Skyfallen som har drabbat Västernorrland de senaste veckorna är bland de värsta som har uppmätts i Sverige någonsin, visar statistik från SMHI som DN har tagit del av. I Härnösand regnade det lika mycket på ett dygn som det brukar göra under en hel månad. I grannkommunen Kramfors kom 123,5 millimeter på ett enda dygn – det högsta värdet som har uppmätts i landet en septemberdag sedan 1913.
– Regnet som föll i Kramfors kan mycket väl vara ett nytt rekord, eftersom mätningarna för mer än hundra år sedan inte gjordes med samma precision som i dag, säger Toni Fuentes, meteorolog på SMHI.
Konsekvenserna är katastrofala. Över 40 vägar har förstörts. Botniabanan, som löper som en pulsåder genom Sverige, har kapats. Ett tåg med farlig last har spårat ur – och en person har dött.
Så mycket regn föll 6 september
Dygnsnederbörd (millimeter).
Källa: SMHI. Analysen bygger på observationer från cirka 400 stationer som rapporterar in nederbördsmätningar klockan 07:00 (svensk normaltid) varje dag. Notera att dessa kartor är automatgenererade med en grov kvalitetskontroll. Data kan saknas i underlaget och felaktigheter kan förekomma. Eftersom det är relativt glest mellan stationerna kan det finnas avvikelser mellan vad kartan visar och den verkliga dygnsnederbörden. Källa spår: Trafikverket. Grafik: Maria Westholm.
En av orsakerna till katastrofens omfattning kan vara omfattande skogsbruk, kan DN nu berätta. En första analys som Skogsstyrelsen genomfört, där DN har tagit del av underlaget, visar att två av de värsta olyckorna i Västernorrland har skett i områden med omfattande avverkning de senaste åren.
– Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.
Den ena olyckan inträffade i Skorped, där ett godståg med farligt gods spårade ur söder om Stugusjön. På sluttningen ner mot sjön, där järnvägsspåret går, syns på Skogsstyrelsens kartor att ett intensivt skogsbruk har bedrivits de senaste åren. På drönarbilder som DN har tagit syns att den senaste avverkningen, 2021, skedde precis ovanför den plats där flera tågvagnar välte omkull.
Enligt Anja Lomander är detta ett tydligt exempel på hur det inte borde se ut, även om det är för tidigt att dra slutsatser om vilken roll avverkningarna kan ha spelat för urspårningen.
– Det här är bara en bild av hur det ser ut i skogsbruket, det säger inget om banvallens kvalitet eller om vattentrummor är felplacerade. Men vi vet att det är mycket hårt hugget i området och att det ökar riskerna, säger hon.
Det andra exemplet är utanför Härnösand, där en man omkom efter att ha kört ner i en spricka i en väg som förstörts av vattenmassorna. I den kartläggning över avverkningar som DN tagit del av syns hur ett stort område har kalavverkats hela vägen fram till vägen på den plats där en spricka uppstod, vilket ledde till dödsolyckan.
Peter Jonsson, kommunikatör på Trafikverket, bekräftar också för DN att avverkningen är en faktor som kommer att vägas in i den kommande utredningen av olyckorna.
Skogsstyrelsen har i flera år varnat för riskerna med kalavverkning intill infrastruktur, särskilt i branta slänter, visar rapporter som DN har gått igenom. Redan 2017, i samband med att en stor utredning om klimatanpassning lämnades över till regeringen, skrev Skogsstyrelsen ett yttrande där man varnade för ”effekt på infrastruktur, industri och andra samhällsviktiga funktioner” av ras och skred kopplat till skogsbruket. Därefter har myndigheten lyft frågan år efter år, bland annat i rapporter 2019, 2021, 2024 och även i år.
”Skogsbruksåtgärder, speciellt anläggande av skogsbilvägar, terrängkörning med orsakande av körskador samt kalavverkning är identifierade som centrala utlösande faktorer för erosion, ras och slamströmmar”, skriver myndigheten i en rapport från augusti.
Även Trafikverket, SGI, SGU och MSB har lyft riskerna med kalavverkningar i slänter, särskilt ur perspektivet att Sverige får allt värre skyfall.
– Om du kalavverkar utan att du vet förutsättningarna kan det få allvarliga konsekvenser när det kommer ett skyfall, säger HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning vid Statens geotekniska institut, SGI.
Orsaken till de återkommande varningarna är enkel: avverkning av skog kan göra att avrinningen i samband med skyfall dubbleras. I vanliga fall fångar träden vatten i trädkronorna, suger upp det i rötterna och håller marken på plats, vilket bromsar vattnets framfart. Körspår och diken förvärrar saken ytterligare genom att räta ut vattnets vägar så att det snabbare når lågpunkter. Särskilt riskabelt blir det när avverkning sker i branta sluttningar.
Samtidigt har den typen av avverkningar ökat på flera håll i landet de senaste åren, varnar Skogsstyrelsen i en rapport från 2024.
”Efterfrågan på virke pressar skogsbruket ut på svårdrivna trakter som tidigare lämnats”, skriver Skogsstyrelsen.
Ett av de län där avverkning i brant terräng är som allra störst är Västernorrlands län, enligt rapporten.
Skogsstyrelsen är samtidigt den myndighet som ska granska skogsägarnas avverkningsanmälningar, även utifrån hänsyn till påverkan på infrastruktur omkring. Men enligt Anja Lomander fungerar inte dagens regelverk på området.
Samtidigt menar hon att det på många håll saknas både resurser och kunskap för att hantera anpassningen till det förändrade klimatet.
– Det måste upp på bordet, detta gör Sverige väldigt sårbart. Jämfört med många europeiska länder är kunskapen om skogens betydelse för klimatanpassning låg i Sverige. Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma, säger Anja Lomander.
– Jag tror att det som skett nu kommer att bli en väckarklocka för hela samhället.
Även branschorganisationen Skogsindustrierna menar att skogsbruket kommer att behöva anpassas till de ökade risker som klimatförändringarna innebär.
”I takt med att klimatet förändras blir detta en allt viktigare fråga och något som skogsbruket behöver beakta mer framöver”, skriver Skogsindustriernas näringspolitiska chef Magnus Berg i ett mejl till DN.
