När omsorgsjätten Forenede cares ledningsgrupp kallades till krisberedskapsmöte trodde flera att de skulle få förbereda sig på ett elavbrott eller kanske en brand. Men mötet handlade om vad som händer när medierna skriver något negativt om ett av bolagets 55 äldreboenden.
– Krishantering hos oss var att hålla något undan från medierna i stället för att se till att de äldre mår bra. Då vred sig liksom hela min moraliska kompass, säger en person som tidigare satt i Forenede cares ledningsgrupp.
DN har i flera artiklar berättat om missförhållanden på Forenede cares äldreboenden. Det handlar om äldre som inte fått tänderna borstade på månader, en dement man som försvunnit utan att personalen har märkt det och en kvinna som tvingades amputera ett ben efter att ha blivit lämnad i skållhett vatten.
En intern kvalitetsrapport sammanställdes i augusti förra året. Den baseras på insamlad data och intervjuer under 18 månaders tid.
Rapporten visade att inget av de 48 undersökta boendena levde upp till de grundläggande krav som finns på dokumentation och uppföljning.
– Det här är krav man måste leva upp till för att över huvud taget få driva äldreboenden, säger källan.
Det handlar om att man måste skriva avvikelser, uppdatera vårdplanering och dokumentera att de äldre faktisk får den vård och omsorg de har rätt till. Några äldreboenden, som Tullkvarnsvägen i Krokom som DN skrivit om, hade noll procent genomförda egenkontroller.
I rapporten står: ”Mindre än hälften av våra verksamheter skulle klara en Ivo-kontroll i dag”.
– Det är stötande saker som framkommer. En genomförandeplan ska uppdateras och gör den inte det innebär det ett jättestort riskmoment. En äldre blir ju bara sämre och sämre och behöver mer hjälp, säger källan.
”Det är en nästan obefintlig kvalitetsdokumentation på central nivå. Här finns en överhängande risk för bolaget som helhet”, står det i rapporten.
Inget av boendena i rapporten hade uppdaterat samtliga vårdplaner.
Rapporten togs vidare till ledningen. Enligt källan hamnade rapporten sedan i ”byrålådan” – en beskrivning som företaget inte håller med om.
”Flera av de områden som pekas ut i dokumentet har redan åtgärdats, eller hanteras löpande˝, skriver Forenede cares kommunikationschef Roy Sundvall i ett mejl till DN.
Enligt honom används dokumentet i företagets kontinuerliga förbättringsarbete.
DN har pratat med flera personer som befunnit sig i toppen av företagets ledning. Bilden som framträder är ett företag i ekonomisk kris som försöker spara på personal, timmar och förbrukningsmaterial.
Just nu hotas bolaget av mångmiljonviten från kommuner som är större än vinsten i senaste årsredovisningen.
Förändringarna började under 2021, berättar en tidigare högt uppsatt chef. Då lämnade Christer Henriksson, som grundat Forenede cares svenska verksamhet, efter 23 år i bolaget.
En ny koncernledning tog över med dansken Lars Folkmann i spetsen, och fokus flyttades från kvalitet till ekonomiska resultat, enligt DN:s källa.
– Lars Folkmann kom från försäljning och marknadsföring, och ville sälja vård på samma sätt som man säljer smör eller Coca-cola, berättar den tidigare chefen som lämnade bolaget för ett antal år sedan.
Samtidigt konstaterar källan att Forenede cares ekonomiska resultat har försämrats med åren. År 2023 uppgick vinsten (resultat efter finansiella poster) till knappt en miljon kronor, trots en omsättning på 1,7 miljarder.
– Har du bra vård och kvalitet i omsorgen tjänar du faktiskt pengar. Tidigare gjorde vi vinster på runt 50 miljoner per år. Man har gjort väldigt mycket saker sedan dess, och tyvärr inte mycket positivt, säger källan.
I februari 2023 köpte Forenede care konkurrenten A&O Ansvar och omsorg för drygt 350 miljoner kronor, vilket gjorde dem till den tredje största aktören inom äldreboenden i Sverige.
Detta skedde parallellt med att bolagets skuldsättning ökade markant. Att integrera det nya bolaget och dess boenden har varit svårt, enligt DN:s källor.
Kommunikationschefen Roy Sundvall skriver att Forenede care lagt mycket kraft på att förbättra verksamheten under det senaste året.
”Vårt förbättringsarbete är varken dolt eller ignorerat – tvärtom är det en aktiv och prioriterad process som vi är transparenta med i vår dialog med kommuner och tillsynsmyndigheter”.
DN granskar: Forenede care
