Frågan är sedan december 2023 uppe i Internationella domstolen (ICJ) i Haag, där Sydafrika dragit Israel inför rätta. Men ett avgörande väntas ta flera år. Under tiden fortsätter krigföringen i Gaza, med tiotusentals dödade som följd.
Melanie O’Brien lyfter fram det urskillningslösa bombandet av civila områden, förstörelse av vårdinrättningar och infrastruktur, och Israels blockad av mat och vatten till civilbefolkningen som skäl till att hon svarar ja.
– När man förvägrar någon tillgång till mat så leder det bara till en sak: svält och död. Vändpunkten var första gången de (Israel) blockerade nödhjälpen från att komma in. Och nu gör de det igen, säger hon.
Utöver att vara ordförande för IAGS, som samlar omkring 700 akademiker som forskar om folkmord, är hon docent i internationell rätt vid University of Western Australia.
Israeliske Raz Segal håller med henne. Han är historiker och docent i Förintelse- och folkmordsstudier vid Stocktonuniversitetet i USA, och har varnat för vad han anser vara folkmord ända sedan oktober 2023.
En av de viktigaste faktorerna för honom då var uttalanden från israeliska politiker och militärer i ledarposition som avhumaniserar palestinier.
– I dag, 19 månader senare, har vi alla komponenter som krävs för att det inom internationell rätt ska klassas som folkmord, säger han och räknar upp samma faktorer som Melanie O’Brien.
Ugur Ümit Üngör, professor i Förintelse- och folkmordsstudier vid Amsterdams universitet, ser också Israels krigföring i Gaza som folkmord, med anledning av det sammanlagda våldet som befolkningen utsätts för. Nästan alla folkmordsexperter världen över är överens om det, enligt Üngör, som också påtalar att ”israeliska ledare öppet förespråkar kategorisk förstörelse”.
Den amerikanska historikern Deborah Dwork, grundare av Strasslercentret för Förintelse- och folkmordsstudier vid Clarkuniversitetet i Massachusetts, pekar på hur FN:s folkmordskonvention från 1948 beskriver dödandet av medlemmar i en etnisk grupp som kriterium för folkmord. Med över 54 000 palestinier som rapporterats döda av hälsodepartementet i det Hamasstyrda Gaza, däribland minst 16 500 barn, anser hon att det kriteriet är uppfyllt.
Att ytterligare minst 122 000 palestinier ska ha skadats, civil infrastruktur såsom skolor, sjukhus, fabriker och vattensystem förstörts, och nödhjälp blockeras innebär att andra kriterier i konventionen också uppfylls, enligt Dwork.
”En konsensus har uppstått bland folkmordsforskare om att Israels agerande i Gaza utgör brott mot mänskligheten, och högst sannolikt folkmord”, skriver hon till TT.
Men det finns avvikande bedömningar.
Hilly Moodrick-Even Khen är lektor i internationell rätt och grundare av Centret för folkmordsstudier vid israeliska Arieluniversitetet, som byggts på en israelisk bosättning på ockuperade Västbanken. Hon ser inte Israels agerande i Gaza som folkmord. Till skillnad från sina kollegor anser hon inte att Israel visat den särskilda avsikt att utplåna en folkgrupp som krävs för att handlingarna i Gaza ska klassas som folkmord.
Shmuel Lederman undervisar i folkmordsstudier vid Israels öppna universitet. Han är osäker på om det krav som folkrätten ställer på avsikt uppfylls, och därmed om en fällande dom kan väntas i Haag. Däremot anser han, och enligt honom en rad andra forskare inom fältet, att definitionen behöver vidgas.
– Det är så pass omfattande utplåning av Gazabor som grupp, och palestinier som grupp, att det borde räknas som folkmord, säger han.
Både Deborah Dwork och Raz Segal varnar dock för att stirra sig blind på folkmordsfrågan.
– När ens barn slits i bitar spelar det ingen roll om det man drabbats av definieras som brott mot mänskligheten eller folkmord, säger Segal.
