Frågan om rysk och belarusisk medverkan har varit ett stort samtalsämne inför OS i Paris. 36 ryssar och 24 belarusier anses motsvara kraven för att få tävla som neutrala. Men när spelen invigs på fredag är det bara 15 av ryssarna och 17 av belarusierna som accepterat den inbjudan man fått av Internationella olympiska kommittén (IOK).
Det kan jämföras med de 335 respektive 101 idrottare som länderna sände till Tokyo 2021.
Men Global Rights Compliance hävdar nu att mer än hälften av de ”neutrala” idrottarna inte borde ha godkänts. I ett brev till IOK skriver ordföranden i Ukrainas olympiska kommitté, Vadym Huttsajt, och landets idrottsminister, Matvij Bidnyj att många ryska idrottsmän inte uppfyller kriterierna för att godkännas som neutrala idrottare och att de representerar ett allvarligt brott mot de krav som IOK har satt upp.
Global Rights Compliance säger att man i god tid före OS påpekat överträdelserna för IOK, som hävdar att den kommitté som granskat idrottarna arbetat med stor noggrannhet.
När DN intervjuade Vadym Huttsajt i mars i fjol varnade han för denna utveckling. Han sade att en majoritet av alla ryska idrottsmän har en koppling till militären och att det skulle bli svårt att avgöra vilka som inte har det.
– Genom sitt angreppskrig har Ryssland brutit mot olympiska chartern. Inga ryska och belarusiska idrottare har så vitt jag vet deklarerat att de är emot kriget, tvärtom är det många som sagt sig stödja det. Majoriteten av de ryska idrottsmännen är knutna till militären. Tävlingar i Ryssland är kopplade till kriget och glorifierar kriget. Varje dag regnar det ryska missiler över Ukraina. Hur ska våra idrottare då kunna delta i samma tävlingar och behöva ställa sig på samma startlinje som ryska idrottare? Jag förstår det inte, sade Huttsajt.
IOK har på grund av invasionen stängt av nationerna Ryssland och Belarus, men efter långa diskussioner beslöt man att låta idrottare som uppfyller kriterierna tävla i Paris under neutral flagg.
Man överlät till de internationella specialförbunden att avgöra om idrottarna uppfyllde kravet på neutralitet genom att till exempel inte ha en koppling till militären eller inte ha uttalat sig positivt om kriget.
Petra Sörling, ordförande i Internationella bordtennisförbundet och nybliven medlem av IOK, var en av dem som senare hävdade att neutralitetskontrollen var svår att genomföra eftersom definitionen av vad som är en neutral idrottare var oklar.
Inga ryssar eller belarusier deltar i bordtennis i Paris. Global Rights Compliance pekar på idrottare i andra sporter som man anser har godkänts felaktigt. Det handlar bland annat om tennisspelaren Jelena Vesnina, född i Ukraina, som påstås ha gillat krigspositiva kommentarer på nätet.
Cyklisten Tamara Dronova ska enligt människorättsorganisationen ha en koppling den ryska säkerhetstjänsten.
Kanotisten Olesia Romasenko uppges vara medlem av CSKA Moskva, en förening med starka band till det ryska försvarsministeriet.
Samtidigt som neutralitet ifrågasätts har andra idrottare födda i landet kvalificerat sig för Paris genom att byta nationalitet. SVT kunde vid en granskning tidigare i år avslöja att sex brottare som kvalat in till OS nu tävlade för Bahrain, Bulgarien, Albanien, Grekland respektive Serbien.
Till skillnad från många andra idrottsförbund saknar brottningen strikta regler kring medborgarskap.
– De här bytena som har skett på sista tiden, de har ju ingen koppling till landet som de byter till, sade den svenske landslagschefen Zakarias Tallroth till SVT.
Minst 450 ukrainska idrottare uppges ha dött i kriget och hundratals idrottsanläggningar har förstörts sedan invasionen inleddes i februari 2022.
