Donald Trump hävdar att de iranska kärnenergianläggningarna Fordow, Natanz och Isfahan är ”fullständigt utplånade”.

Iranska medier och politiker har en helt annan uppfattning av skadornas omfattning.

Den iranske politikern Manan Raeisi, som representerar staden Qom i parlamentet, uppger till exempel att attacken mot den underjordiska kärnanläggningen Fordow endast resulterade i ”ytliga” skador, rapporterar CNN och hänvisar till den iranska nyhetsbyrån Fars.

”Jag kan baserat på detaljerad information slå fast att kärnanläggningen Fordow inte har fått betydande skador, i motsats till vad den ljugande presidenten i USA säger”, lyder uttalandet från Manan Raeisi enligt CNN.

Raeisi uppger samtidigt att inga dödsfall har rapporterats vid anläggningen.

Nyhetsrapporteringen i landet följer i samma spår och gör gällande att endast tunnlarna in till Fordow har skadats, men att att själva anläggningen klarat sig från allvarliga skador, uppger den iranska nyhetsbyrån Fars, som citeras av Reuters.

Anrikningsanläggningen Fordow ses som avgörande för Irans möjligheter att utveckla en atombomb. Den uppskattas ligga 80–90 meter under marken och är belägen utanför Qom. Enligt New York Times använde USA sex B-2-plan för att fälla tolv ”bunkerbomber” på anläggningen.

Irans atomenergiorganisation (AEOI) skriver i ett uttalande att landets tre kärnanläggningar attackerats i en ”våldsam aktion som bryter mot internationell lag”. AEOI skriver vidare att landets atomverksamhet kommer att fortsätta, rapporterar New York Times.

Ingen förhöjd radioaktivitet har uppmätts kring de attackerade anläggningarna, enligt FN:s atomenergiorgan IAEA.

Abbas Golroo, ordförande för det iranska parlamentets utrikespolitiska utskott, uppger på X att attackerna mot kärnanläggningarna ger Iran laglig rätt att dra sig ur Icke-spridningsavtalet (NPT), rapporterar Reuters.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi skriver på X att USA:s ”beteende är extremt farligt, laglöst och kriminellt” och att det kommer att få ”bestående konsekvenser”.

Fakta/Kärnteknikavtalet

År 2003 avslöjade Internationella atomenergiorganet, IAEA, att Iran i flera år i hemlighet hade gjort försök med urananrikning. Iran svarade med att avsluta sitt samarbete med organisationen. Dessutom ignorerade Iran uppmaningar från FN:s säkerhetsråd att avbryta anrikningen.

FN, EU och flera länder införde då sanktioner mot landet, bland annat stoppades vapenexporten och importen av iransk olja.

År 2015 tecknades kärnteknikavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action).

Avtalet reglerar Irans kärntekniska program, specifikt urananrikningen i utbyte mot lättnader av sanktionerna mot Iran och övervakas av IAEA.

Avtalet ger Iran tillåtelse att anrika uran upp till 3,67 procent, för framställning av kärnvapen krävs minst 80 procent.

2018 meddelade Donald Trump att USA skulle lämna avtalet, med motiveringen att han inte litar på att Iran håller sin del av avtalet.

Nu försöker Trump, under sin andra period i Vita huset, att få till ett nytt avtal med Iran.

Share.
Exit mobile version