Sedan förra lördagen har USA och Israel inte bara dödat en betydande del av det iranska ledarskiktet och slagit ut ännu mer av landets militära infrastruktur som redan var svårt sargad sedan sommarens krig. Därtill har många av de viktigaste byggnadskomplexen bombats sönder – kan Khamenei ens gömma sig och överleva?
– Med tanke på det israeliska och amerikanska underrättelseövertaget ser de utsikterna inte så goda ut. En möjlighet för honom vore att göra som Hizbollahledaren Hassan Nasrallah lyckades länge, att helt hålla sig undan offentliga framträdanden och bara kommunicera via storbildsskärm, säger Mohammad Fazlhashemi.
Irans besked om att låta det högsta ledarskapet övergå till Mojtaba Khamenei den yngre förvånade inte Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet. Han ser det som ett av flera tecken på att man vill visa sig stursk och oberörd av angreppen utifrån.
– Khamenei den yngre har förekommit i spekulationerna och jag tror att man med detta beslut vill visa såväl USA som Israel att man inte viker sig så lätt, att ledningen i princip är intakt trots att ett stort antal högt uppsatta dödats. Vad jag kunnat se har det ändå funnits skiljaktiga uppfattningar.
Fazlhashemi tänker i första hand på att den tidigare presidenten Hassan Rouhani företrätt en linje om att utse Irans nya högsta ledare först efter att kriget är slut. Enligt konstitutionen ska egentligen två tredjedelar av det beslutande expertrådet rösta ja i en fysisk sammankomst, men i rådande omständigheter har man nu på något vis kunnat sätta den paragrafen på undantag.
– Enligt beslutet ska det ha fattats i konsensus. Annars har det ju funnits kritik mot att det skulle likna det arvsbaserade maktsystem man kritiserade den tidigare monarkin för och det finns en tusenårig etablerad tradition om att politiken och religionen ska befinna sig på armlängds avstånd, säger Mohammad Fazlhashemi.
Han påpekar att alla betydande maktinstanser i Iran åtminstone officiellt har uttalat sin lojalitet till den nya ledaren. Utöver det yttre amerikansk-israeliska hotet finns dock en skarp intern kritik mot den politiska doktrinen om att låta makten gå i arv, ett av argumenten till den iranska revolutionen 1979.
Med att gå från en Khamenei till en annan ska en signal till omvärlden vara att Iran i enad front fortsätter på samma linje som förr. Hur det blir i praktiken på den internationella arenan återstår att se, inklusive vad gäller Teherans relationer till allierade terrorgrupper som Hamas, Hizbollah och Huthi.
Kan det märkas i kriget att Iran har en ny ledare?
– Det beror på flera saker i den fortsatta händelseutvecklingen. Hittills har det inte gått Irans väg när det gäller att kunna försvara sig, men ur sitt perspektiv har de lyckats sprida kriget till grannländerna som de slagit hårt mot. Om grannländerna haft ett hopp om en mer moderat och pragmatisk inriktning ser det ut att ha grusats, vilket skulle kunna leda till att de så småningom kan tänka sig att slå tillbaka mot ett försvagat Iran, säger Mohammad Fazlhashemi.
