Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
1. Vad vet vi om vad som hänt med Irans kärnenergianläggningar sedan kriget startade?
Innan USA:s och Israels attacker mot Irans kärnenergianläggningar i juli 2025 uppskattades Iran ha cirka 440 kilo uran, anrikat till 60 procent – och som efter ytterligare anrikning till 90 procent skulle kunna räcka för att tillverka tio stridsspetsar.
Materialet var då placerat på tre huvudsakliga platser: Natanz, Fordow och Isfahan.
Exakt hur mycket som förstördes förra sommaren är inte helt klart; inspektörer från det Internationella atomenergiorganet IAEA har inte besökt anläggningarna sedan dess.
Men mer än hälften av det uran som återstår ska, enligt IAEA, finnas i Isfahan, drygt 40 mil sydöst om Teheran, där det förvaras djupt under jorden.
Sedan USA och Israel inledde kriget den 28 februari har över 6 000 attacker riktats mot Iran, i första hand mot militära mål, som vapenlager. Kärnenergianläggningarna tycks inte ha tillhört de primära måltavlorna. Satellitbilder visar att ingången till komplexet i Natanz ska ha träffats, enligt Institute for science and international security, en USA-baserad tankesmedja. IAEA har inte noterat några utsläpp. Isfahan har såvitt känt hittills inte angripits. Där arbetar normalt cirka 3 000 personer; hur många som är kvar är osäkert.
Irans förmåga att på kort tid framställa kärnvapen var en huvudorsak till USA:s och Israels anfall, men att Iran skulle utgjort ett omedelbart hot mot USA har kraftfullt ifrågasatts. Också Trump själv har tidigare sagt att Irans kapacitet tillintetgjordes 2025.
Många detaljer kring kärnanläggningarna är dock okända. Iran hävdar att kärnenergiprogrammet är ämnat för civilt bruk. IAEA har inte hittat bevis på att man skulle vara nära en atombomb, men inte heller uteslutit att Iran har dolda syften. Atomenergiorganet har konstaterat att anrikningen överstiger vad som krävs för civil verksamhet.
2. Vad har USA och Israel sagt om vad de vill göra med anläggningarna?
Förstöra dem, i korta drag.
Men vid sidan om uttalanden som är lika stenhårda som svepande har Donald Trump inte preciserat vad USA ser framför sig. Försvarsminister Pete Hegseth har nämnt att man kan beslagta uranet, eller tvinga iranierna att lämna över det.
Kanske har USA faktiskt saknat en klar strategi, något många kritiker framhållit om hela kriget.
Att med våld ta kontroll över anläggningarna är möjligt, men det vore ett omfattande och extremt riskfyllt projekt som skulle kräva hundratals specialtränade soldater, enligt en genomgång av Wall Street Journal. Trump sade i en intervju med Fox News den 13 mars att något direkt tillslag inte är aktuellt, men att alla dörrar hålls öppna.
Vilka diplomatiska lösningar USA ser framför sig är inte heller tydligt, vid sidan om fullständiga eftergifter från Irans sida. För tillfället är det också osäkert vem USA skulle förhandla med; stora delar av Irans ledarskikt har dödats.
Att iranska företrädare frivilligt skulle gå in i diskussioner om kärnanläggningarna är inte heller troligt. Både förra sommaren och nu i februari har förhandlingarna avbrutits då USA i stället gått till militär attack.
Man kan påminna om att det avtal som fanns, och som undertecknades av USA, Iran och en rad andra länder 2015, slutgiltigt revs upp av Trump 2017.
3. Vad är mest sannolika scenariot nu?
Vad som händer med kärnanläggningarna beror förstås på vad som sker i kriget i övrigt, men kärnvapenhotet var ett så uttalat motiv för USA att starta kriget att någon förändring av kärnenergifrågan i princip krävs för att Trump ska kunna kalla sig segrare.
Ett alternativ är möjligen att de länder som Trump har bett om hjälp av för att öppna Hormuzsundet – bland dem Natoländerna – skulle kunna använda förhandlingar om anläggningarna som villkor för att bistå USA, en tanke som lyfts av bland andra den amerikanska tidigare diplomaten Richard Haas.
Om den iranska regimen finns kvar när striderna är över gör många experter dock bedömningen att den kommer att betrakta kärnenergiprogrammet som en fråga om överlevnad.
IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har kallat situationen ”djupt oroande”. Han har också framhållit de enorma riskerna med att attackera alla områden där det finns radioaktivt material – det vill säga kärnkraftsreaktorer, forskningsenheter och förvar – och det gör det i ett flertal av de länder som nu dragits in i kriget.
Trump varnades på förhand för att ett krig mot Iran kunde bli utdraget. Det spelade till slut en underordnad roll. Vad som i slutändan avgör hur USA och Israel agerar kring Irans kärnteknikanläggningar är omöjligt att veta.
Läs mer:
Trumps två svåra val för att säkra Hormuzsundet
För Netanyahu är kriget en besvikelse
