En knivattack i Tyskland, en masskjutning vid en konsertarena i Ryssland, två explosioner i Iran. Det är dåd som IS har sagt sig ligga bakom under 2024. Och i augusti, när världsartisten Taylor Swift skulle uppträda i Österrike, ställdes tre konserter in efter att en tonåring som svurit trohet till terrorgruppen planerade ett attentat mot evenemanget.
För omkring tio år sedan var IS som starkast. Gruppen utförde flera terrordåd runt om i världen. I Europa genomfördes attacker i Frankrike, Belgien, Tyskland och Storbritannien. 2017 drabbades även Sverige när Rakhmat Akilov körde en lastbil längs Drottninggatan i Stockholm och dödade fem personer.
Men sedan blev det tystare. 2019 dödades ledaren Abu Bakr al-Baghdadi av amerikanska styrkor i Syrien. Både där och i Irak föll kalifatet.
Nu börjar gruppen resa sig igen.
– IS har aldrig upphört att existera. Nu har de blivit väldigt starka i vissa områden, särskilt i Afrika. Det är en väldigt mångfacetterad islamistisk radikal rörelse, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Även Europa har sett en ökning i aktiviteten. Det är särskilt IS Khorasan, IS-K, en regional gruppering av terrorgruppen som bildades i Afghanistan 2014, som riktat in sig på kontinenten.
– De försöker genomföra en stor attack mot Europa. De har haft planer som avvärjts i en rad olika länder, säger Magnus Ranstorp.
I Sverige har hotet varit relativt stort de senaste två åren. Förra året höjdes terrorhotnivån från en trea till en fyra till följd av koranbränningarna och LVU-kampanjen, där lögner spreds om att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn.
Runt om i Europa och världen har terrorgruppen vad som kan kallas för ”autonoma celler”; ensamma personer som får i uppdrag av IS att genomföra olika attentat.
Magnus Ranstorp nämner bland annat Akilov, som hade ständig kontakt med tadzjikiska IS under tiden han genomförde terrordådet på Drottninggatan. Det finns ingen siffra på hur många sådana ”autonoma celler” som finns runt om i världen.
– I Europa finns det kluster av individer på olika platser. De är inte jättemånga, men det räcker med att några av dem rekryteras så kan det få stora konsekvenser, säger han.
Inte heller i Sverige finns någon uppskattning på hur många radikaliserade det finns. 2018 gick Säpo ut med en siffra att det fanns 2 000 våldsbejakande radikalislamistiska personer i landet. Sverige har högre ett antal personer kopplade till dessa miljöer än alla andra nordiska länder tillsammans, enligt Ranstorp.
IS har tagit på sig knivdådet i Tyskland. Det är inte fastslaget att den misstänkte gärningsmannen var medlem i terrorgruppen, men enligt åklagarna hade han radikala islamistiska värderingar.
– Det är lite ovanligt att de går ut och tar på sig något eftersom gärningsmannen inte är död. Ofta går de ut när något avslutats. Nu får vi vänta och se vad myndigheterna kommer att få fram kring eventuella kopplingar till gärningsmannen, säger Magnus Ranstorp.
Den misstänkte greps efter en polisinsats på ett flyktingboende i staden. Själv ska mannen ha fått avslag på sin asylansökan och var beordrad att lämna landet 2023.
Det är inte helt ovanligt att radikalisering sker på just flyktingboenden, en särskild risk är när de får avslag på sin asylsökan vilket kan trigga en våldsbejakande person. Rekrytering sker även på fängelser där radikaliserade sitter frihetsberövade.
– Det sker bland annat i Frankrike, där de har väldigt stora fängelser där småkriminella kommer i kontakt med mäktiga individer som driver på den här utvecklingen.
Det sker även mycket rekrytering på nätet, enligt Ranstorp.
Men att tala om att IS närmar sig den peak de hade i mitten av 2010-talet är missvisande.
– De är inte lika attraktiva längre i Europa och Syrien, de har inte lika lätt att rekrytera nya personer. Men i Afrika finns ett epicentrum, säger Magnus Ranstorp.
