Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det pågående badhusbygget i Kiruna har varit en tragikomisk följetong i mer än fem år nu, allt väl dokumenterat av bland annat P4 Norrbotten. Det började med att kommunfullmäktige i juni 2020 fick ett underlag på bara två sidor för att fatta beslut om investeringen på 550 miljoner. Redan det var en enorm summa för en så liten kommun, även om pengarna främst skulle tas från den ersättning man fick från LKAB för byggnader som gruvdriften gjort otjänliga.
Sedan har det bara blivit värre. De 550 miljonerna blev 650, som blev 720, som blev 870, som blev 1,1 miljard. I slutet av förra året spräcktes den senaste budgeten på 1,37 miljarder och kommunen kan i dag inte ens uppge vad slutkostnaden kommer att bli. LKAB-pengarna räcker inte på långa vägar utan Kiruna har tvingats ta stora lån för att täcka kostnaderna.
Samtidigt har bygget försenats. Först skulle badhuset invigas hösten 2023, därefter hösten 2024, hösten 2025 och nu siktar man på någon gång i vår. Otaliga fel har upptäckts efter hand både i själva bygget och i styrningen. Det har varit omfattande brister i ventilationen, felaktigt murade väggar, felaktig infästning av takbjälkar och brister i takkonstruktionen.
Nu måste bärande pelare i byggnaden förstärkas för att huset ska tåla större snömängder. I Kiruna
Samtidigt ska det ha skett bland annat dubbelfaktureringar och fakturor som godkänts trots att de skulle ha ingått i de fasta kostnaderna och enligt Konkurrensverket har Kiruna brutit mot lagen i upphandlingen av projektet.
Den senaste smällen är närmast parodisk. Bärande pelare i byggnaden måste nämligen förstärkas för att huset ska tåla större snömängder. I Kiruna. Det påminner om när Göteborg köpte italienska spårvagnar som tyvärr rostade för att de, visade det sig, inte tålde fuktig luft. I Göteborg. Eller Stockholmsregionen som nyligen köpt in nya bussar som är för höga för att klara alla Stockholms broar.
Ska vi inte kunna kräva mer än såhär?
I Sverige har vi valt att ha relativt höga skatter för att kollektivt finansiera centrala gemensamma åtaganden. Man kan tycka olika om exakt hur höga skatterna bör vara och exakt hur mycket som bör hanteras gemensamt. Men alla borde rimligen vara överens om att den skatt vi betalar in ska användas på bästa möjliga sätt, för medborgarnas bästa.
Då håller det inte att fem år in i ett enormt byggprojekt i Kiruna komma på att hus i den delen av landet behöver kunna tåla snö.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Varför hänger svenska politiker på en sajt som producerar barnporr på beställning?
Isobel Hadley-Kamptz: Ute i världen löser man klimatkrisen – en solpanel i taget




