Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
I en granskning från P4 Uppland om Ivo-anmälda vårdcentraler återkommer samma saker gång på gång. Den ena är att svåra fysiska sjukdomar avfärdas som stress och ångest. Den andra är att de drabbade patienterna är kvinnor.
En av dem, Maria, hade tidigare haft tjocktarmscancer och när hon började få nya besvär försökte hon desperat få sin läkare att ta nya prover. När vårdcentralen till slut gav med sig visade proverna att cancern inte bara var tillbaka, den hade dessutom spritt sig. Maria hann dö innan hennes Ivo-anmälan prövades.
P4 Upplands granskning fokuserar på en specifik vårdcentral, men problemet är mycket större än så.
Trots många belägg för motsatsen ses kvinnor som mer smärtkänsliga än män och som mindre pålitliga kring sina egna besvär
Svensk vård är nämligen inte jämställd. Studier visar att kvinnor får köa längre på akuten, får mindre avancerad vård vid hjärtproblem, sämre smärtlindring och måste uppge dubbelt så mycket smärta och illamående som män för att det över huvud taget ska noteras i sjukjournalen.
Ett skäl är att medicinen som vetenskap vet mycket mindre om hur kvinnokroppen fungerar. De flesta läkemedel vi i dag använder är över huvud taget inte testade på kvinnor och diagnosmodeller utgår ofta från män, även när man vet att symtomen kan skilja sig åt mellan könen.
Ett annat är att kvinnor trots många belägg för motsatsen ses som mer smärtkänsliga än män och som mindre pålitliga kring sina egna besvär. Förr i världen kallade man oss hysterikor om vi klagade för mycket, i senare tid har vården använt begrepp som SVBK –, sveda-, värk- och bränn-kärring – för kvinnor som berättade om smärta som vårdpersonalen inte förstod sig på. Kvinnodominerade diagnoser som fibromyalgi och ME har hånats som inbillningssjuka och fått en bråkdel av de forskningsmedel som går till exempelvis impotens. Endometrios drabbar var tionde kvinna, men fortfarande kan direkt funktionshindrande smärta viftas undan som ”bara mensvärk”.
I dag används etiketter som ”duktig flicka”, och våra medicinska problem antas komma från psyket och bero på att vi stressar för mycket och inte kan sätta gränser.
Det är sant att kropp och psyke hänger ihop och ibland är det som känns som en hjärtattack i stället panikångest. Men det säger ändå något att det just är kvinnors hjärtrubbningar som avfärdas som stress och att kvinnor trots större besvär får vänta sex år längre än män på diagnos.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Den judiska filmfestivalen i Malmö har stoppats, sägs det – men sanningen är en annan
Amanda Sokolnicki: Regeringen ertappas med en lögn – och fortsätter vilseleda
