De senaste veckorna har Silicon Valley och världens börser skakats av ett litet kinesiskt it-företag, Deepseek. De har nämligen presenterat en AI-modell som i kvalitet är likvärdig med jättar som Chat GTP och Googles Gemini, men som använder en tiondel av deras beräkningskraft, har enklare mikrochip och har kostat en bråkdel av de pengar som pumpats in i USA:s AI-bolag.
Det här är ingenting nytt i den ekonomiska historien. Tvärtom är det i allmänhet så utveckling går till. Etablerade industrier hotas av nykomlingar som kommer på smartare sätt att göra saker, något som i sin tur driver ner priset och tvingar gamlingarna att antingen ändra sig eller gå under.
Det är lite komiskt att OpenAI nu rasar mot att Deepseek ska ha använt Chat GTP:s skyddade modeller för att träna sin AI.
Länge har dagens it-jättar hävdat att det är de som är den kraften, som skapar nytt och på vägen krossar andras affärsmodeller. Ibland sker det genom reellt nyskapande, men inom AI-bolagen bygger det också konsekvent på att utan tillstånd utnyttja sådant som andra har skapat. Open AI:s vd Sam Altman är öppen med att Chat GTP inte skulle kunna fungera utan att snylta på andras upphovsrättsskyddade material.
Därför är det lite komiskt att bolaget nu rasar mot att Deepseek ska ha använt Chat GTP:s skyddade modeller för att träna sin AI.
En annan intressant detalj finns i anledningen till Deepseeks överlägsna effektivitet. De senaste åren har USA hindrat export av den mest avancerade tekniken till Kina, för att stävja framväxten av kinesisk AI-industri. Medan de amerikanska AI-jättarna satsat allt på storlek – mer pengar, mer data, mer beräkningskraft och mer energiåtgång – tvingades Deepseek tänka annorlunda. Begränsningar är kreativitetens moder, som uttrycket lyder. Och det fungerade.
När man lyssnar på Deepseeks grundare Liang Wenfeng låter han dessutom fascinerande lik internetgestalter i väst för 15–20 år sedan, innan hela internet finanskillefierades och vi fick tech bros i stället för datanördar. Han hade ingen kommersiell tanke bakom sin chatrobot, säger han, utan ville bara av nyfikenhet se om den gick att göra.
Vi ska för den skull inte glorifiera Deepseek. Det är fortfarande ett kinesiskt företag och censurerar frågor om Himmelska fridens torg och förtrycket mot uigurer. De data man ger appen skickas till Kina, och därmed potentiellt till den kinesiska staten. På så sätt är den förstås ett verktyg åt diktaturen. Precis som alla stora AI-modeller bygger den också på utnyttjande av andras skyddade verk.
Men bolaget har precis knäppt det självgott jäsande och Trump-mysande Silicon Valley på näsan. Det kan man ändå glädjas lite åt.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Mobben vill ha sin hämnd – Trump tar bort polisskyddet
Amanda Sokolnicki: Ruben Östlund är en mästare – på att springa makthavares ärenden