Sent i tisdags kväll lokal tid meddelade alltså Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol att han införde undantagstillstånd. I och med det förbjöds demonstrationer och politiska sammankomster, inklusive i parlamentet, och alla medier skulle sättas under presidentens kontroll.
Militären skickades ut för att stoppa folkliga protester och förhindra parlamentet från att sammanträda. Många av de värnpliktiga soldaterna verkade dock tveksamma till uppgiften och gatorna i Seoul fylldes snabbt av tusentals bestörta människor. Parlamentet lyckades också genomföra en omröstning som enhälligt ogiltigförklarade undantagstillståndet.
Den sydkoreanska demokratin är bara några decennier gammal, fram till så sent som 1988 styrdes landet av en militärjunta.
Bara timmar efter sitt första besked förklarade sedan presidenten att han upphävde de krigslagar han nyss infört. Han möttes omedelbart av avgångskrav. Ett antal partier har redan inlett ett förfarande om att ställa honom inför riksrätt.
Den sydkoreanska demokratin är bara några decennier gammal, fram till så sent som 1988 styrdes landet av en militärjunta. Kanske är det just därför som reaktionen på Yoons agerande blev så stark, också inifrån hans eget parti. Människor minns fortfarande hur det var att sakna demokratiska fri- och rättigheter och man vill inte tillbaka.
Det påminner om hur Högsta Domstolen i Brasilien nyligen offentliggjorde detaljerade bevis för förre presidenten Jair Bolsonaros försök till statskupp efter att han förlorade det senaste presidentvalet. Ett åtal väntas komma i början av nästa år.
I ett annat stort land har man hanterat en liknande situation annorlunda. Där vägrade partikamrater hålla den förre presidenten ansvarig för att ha försökt hindra ett fredligt maktöverlämnande. Nu har folket i stället valt den misslyckade kuppmakaren till president, igen. Tänk så olika det kan bli.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Strunta i årets julklapp – köp något från den här listan i stället!
Isobel Hadley-Kamptz: Att studenter fuskar med AI är det minsta problemet
