I veckan skrev Joe Biden under en lag som ger det kinesiska företaget ByteDance nio månader på sig att sälja Tiktok till en ny godkänd ägare. Annars förbjuds den populära tjänsten i USA. Argumenten för ett förbud har både handlat om riskerna för spionage, genom den stora mängd data som Tiktok i likhet med andra sociala medieplattformar, samlar in om sina användare, och om hur tjänsten kan användas av Kina för att sprida desinformation och propaganda.
Båda de sakerna är reella problem. EU-kommissionen införde på grund av övervakningsrisken redan förra året ett förbud för anställda att ha Tiktok-appen på sina telefoner. Samma sak gäller hos det svenska försvaret och i flera andra myndigheter.
Stora mängder desinformation har spritts via Tiktok om både kriget i Ukraina och det i Gaza. Gång på gång visar olika undersökningar också hur algoritmerna matar användarna med material som både underblåser psykisk ohälsa och leder till politisk radikalisering. I många fall sker det utan att man ens behöver efterfråga materialet. Som kille kan det räcka att vara intresserad av träning för att serveras gradvis allt grövre kvinnohat, rakt in i telefonen.
Argumenten för ett förbud har både handlat om riskerna för spionage och om hur tjänsten kan användas av Kina för att sprida desinformation och propaganda.
En studie i vintras pekade på hur det material som lyfts fram eller trycks tillbaka på plattformen tycktes ha ett samband med det kinesiska kommunistpartiets intressen. I en jämförelse med Instagram kunde man exempelvis bara se en bråkdel så många inlägg på Tiktok som tog upp Hongkong, uigurers situation eller Himmelska fridens torg. Studiens metod kan kritiseras, men redan 2019 avslöjade The Guardian att Tiktoks moderatorer instruerats att censurera inlägg som berörde ämnen som den kinesiska regimen ogillade.
Det finns alltså många orsaker att ogilla Tiktok. Den kinesiska statens direkta och indirekta kontroll över appen gör att ett förbud kanske bör övervägas. Men man ska inte tro att det löser problemen.
Alla liknande tjänster samlar in oerhörda mängder data om sina användare, data som sedan paketeras, analyseras och säljs till högstbjudande. På båda sidor Atlanten behövs bättre reglering av datainsamling och annonsförsäljning utifrån användarnas beteende. På samma sätt skulle allmänna regler om öppenhet kring hur algoritmerna styr vad vi får se i våra flöden kunna om inte hindra desinformation så åtminstone göra den mer synlig.
Det finns säkerhetspolitiska skäl att vara extra vaksam mot företag där kinesiska staten sitter i styrelsen. Men Elon Musk som äger X är exempelvis amerikansk medborgare. När det gäller propaganda, desinformation och hotet mot världens demokratier gör inte det mig ett dugg tryggare.
