Det är drygt en vecka kvar till det amerikanska valet. Det har inte märkts så mycket i den del av valrörelsen som tar sig över hit, men den överlägset viktigaste frågan för väljarna är ekonomin. Där litar betydligt fler på Donald Trump än på Kamala Harris.
Vad vill då Trump göra, mer än att han har sagt att han kommer vara den första president som ”riktar en slägga mot globaliseringen”? Konkret handlar det om tre sakfrågor: dramatiskt höjda tullar mot omvärlden, deportering av miljontals papperslösa invandrare och ökad politisk makt över centralbanken och då främst räntenivån.
Vad vill då Trump göra, mer än att han har sagt att han kommer vara den första president som ”riktar en slägga mot globaliseringen”?
Trump hävdar förstås att det här kommer att förbättra läget, med fler jobb inom tillverkningsindustrin och mer pengar över för vanliga amerikaner. De som räknat på det konstaterar dock att det blir precis tvärtom.
Det politiskt oberoende Peterson Institute for International Economics har i en ny rapport tittat på de sammantagna effekterna av den föreslagna politiken. Där konstateras att Trumps linje skulle leda till en chock för amerikansk ekonomi i nivå med situationen under covid, dock utan den efterföljande snabba återhämtningen.
Trump vill alltså införa generella tullar på alla importerade varor på mellan 10 och 20 procent, plus specifika tullar mot Kina på 60 procent. Han vill också deportera mellan 1,3 och 20 miljoner odokumenterade invandrare, varav mer än 8 miljoner ingår i den reguljära arbetskraften.
Trumps linje skulle leda till en chock för amerikansk ekonomi i nivå med situationen under covid, dock utan den efterföljande snabba återhämtningen.
Olika sektorer kommer förstås påverkas olika mycket av att myndigheter, som Trump planerat, gör tillslag på arbetsplatser för att samla ihop och deportera delar av de anställda. Bland dem som jobbar i jordbrukssektorn utgör papperslösa hela 16 procent, men även tillverkningsindustrin kommer drabbas hårt. Till skillnad från vad vissa politiker hävdar när de säger att invandrare ”tar våra jobb” så syns det tydligt hur den invandrade arbetskraften bidrar till fler jobb också för infödda.
Man får med en sådan politik både färre människor som jobbar och drastiskt höjda priser på allting som importeras, både sådant som säljs direkt till konsumenter och allting som amerikanska företag köper för att använda i sin produktion. Det riskerar att driva upp priserna på amerikanska vardagsvaror med mellan 20 och 28 procent till 2028 och med hela 40 procent till 2040. Beroende på hur många man faktiskt lyckas deportera och hur mycket omvärlden svarar med högre tullar tillbaka kommer amerikansk bnp vara 2,7–9,7 procent mindre än vad annars hade varit fallet. Även sysselsättningen får en smäll – som slår mot den arbetskraftskraft som alltså är kvar i landet.
Det riskerar att driva upp priserna på amerikanska vardagsvaror med mellan 20 och 28 procent till 2028 och med hela 40 procent till 2040.
Trump pratar ofta hämndlystet om hur han ska låta ”utlänningar betala”, men det här handlar alltså om effekterna i USA. Det kommer dock kännas också i omvärlden. IMF varnar för att amerikanska tullmurar, med de sannolika svarstullar som andra länder skulle sätta upp, kommer göra världens samlade bnp 1,3 procent lägre till 2026 än den annars skulle vara. De verkligt negativa konsekvenserna för att både börja kapa av sig från den globala ekonomin och kasta ut miljontals arbetande människor hamnar dock i amerikanska plånböcker.
Det kan finnas goda skäl i dag att höja tullarna mot Kina, även för den som tror på vinsterna med fri handel. Det finns faror i kombinationen av Kinas enorma statsstöd till specifika branscher, aktiva statliga spioneri mot utländska företag och de geopolitiska riskerna med alltför stor kinesisk dominans på vissa områden. Att däremot hindra handel i allmänhet har hittills aldrig lett till något annat än minskat välstånd.
Vissa kan ta illa upp av en ekonomisk analys av Trumps planer på massdeportering. Och givetvis är den uppiskade rasismen och de mänskliga tragedier en sådan politik skulle leda till betydligt större problem än minskad. Ändå finns det en poäng i att påpeka att politiken också skulle göra vanliga amerikaner väldigt mycket fattigare.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Regeringen vill sända en signal till invandrare: Go home
Susanne Nyström: Varför förväntas invandrare äta mindre i dag än på 90-talet?
