Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
En fjärdedel av Sveriges 15-åringar är vad som brukar kallas funktionella analfabeter. Det betyder att de inte kan läsa och skriva på en nivå som krävs för att klara sig i samhället. Det visade den senaste Pisa-mätningen, när 24 procent av de svenska eleverna i årskurs nio bara klarade den allra lägsta svårighetsgraden. Samtidigt, och sannolikt inte orelaterat, läser allt färre svenska tonåringar frivilligt.
Den så kallade läskrisen var ett skäl till att regeringen i somras skärpte reglerna kring skolbibliotek. Ända sedan 2011 har det stått i lagen att alla skolever ska ha tillgång till skolbibliotek men nu måste varje skola ha ett eget bibliotek med utbildad personal. Det här gäller både kommunala och fristående skolor.
Och lagen verkar behövas. Vart fjärde skolbibliotek var 2024 obemannat, och av de anställda biblioteksansvariga var bara var tredje utbildad bibliotekarie. Skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor var dessutom betydande.
Om kommuner väljer att satsa extra på sina skolbibliotek måste de kompensera kommunens friskolor med lika mycket pengar per elev, oavsett om de har skolbibliotek eller inte.
Det visade också en granskning i Sydsvenskan i början av februari. Samtliga kommunala gymnasier i Lund och Malmö har minst en heltidsanställd utbildad skolbibliotekarie, något som helt saknas på 26 av de 33 undersökta friskolorna. På mer än två tredjedelar av de fristående gymnasierna finns inget skolbibliotek som lever upp till lagkraven.
Skolkoncernen Jensen driver 17 gymnasier i Sverige och har inga utbildade bibliotekarier alls. I stället har man valt att ha en anställd biblioteksansvarig centralt, som ansvarar för 33 skolor på grund- och gymnasienivå. Och det är inte pengar som saknas. Jensen gjorde 2024 en vinst på 8,4 procent av omsättningen.
Regeringen har skjutit till mer än en halv miljard för att skolorna ska kunna leva upp till de nya bibliotekskraven. På friskolorna finns det dock ingen möjlighet att granska om pengarna går till bibliotek eller till något annat. Om kommuner väljer att satsa extra på sina skolbibliotek, som man gjort i exempelvis Malmö, måste de dessutom kompensera kommunens friskolor med lika mycket pengar per elev, oavsett om de har skolbibliotek eller inte.
Men är det ens viktigt med skolbibliotek? Den liberala tankesmedjan Timbro hävdar att det inte går att säga och var därför emot den nya lagen. När en amerikansk studie tittade på utbildade bibliotekarier i skolan syntes dock tydliga effekter på barns kunskaper och läsning.
Än en gång ser vi alltså att många friskolor ger barn en sämre utbildning. Varför tillåts detta bara fortsätta?
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Kriget går in på sitt femte år – Sverige måste fortsätta leverera
Isobel Hadley-Kamptz: Danmark säger upp Palantir av säkerhetsskäl – svensk polis fortsätter
