När finska rikspolischefen fick frågan om han kontaktat Ryssland apropå det fartyg som nu misstänks ha saboterat flera kablar mellan Finland och Estland svarade han ett kort nej. Men när kommer ni göra det, fortsatte journalisten. Svaret: ”Det kommer vi inte.”
Den finska polisen gör helt rätt. För även om fartyget, Eagle S, med största sannolikhet är en del av den ryska skuggflottan – som transporterar rysk olja för att undvika västvärldens sanktioner och på vägen dessutom verkar ägna sig åt statsbeställt sabotage – så seglar det formellt under flagg från Cook-öarna. Varför skulle man då fråga Kreml och bara få lögner som svar?
Den finska operationen är ett exempel på hur västländerna allmänt borde hantera det ryska hybridkriget.
Detta är inte det enda korrekta i den finska hanteringen. Hela operationen är ett exempel på hur västländerna allmänt borde hantera det ryska hybridkriget. För det första snabbheten: tack vare samarbete mellan dem som övervakar näten – och som först upptäckte fel på kabeln – och polisen kunde man omedelbart se vilka fartyg som fanns i närheten av kabelbrottet. Därför kunde man ingripa medan sabotaget fortfarande pågick och fartyget släpade ankaret mot havsbotten.
Insatsen därefter var också exemplarisk: från helikoptrar släpptes polis ner som tog kontroll över kommandobryggan och började genomsöka fartyget för bevis på sabotaget. Att man enligt den brittiska tidningen Lloyd’s List då också hittade övervakningsutrustning som enligt vittnen använts för att spionera på Nato-fartyg är förstås en bonus.
Den ryska skuggflottan är dock inte enbart ett säkerhetspolitiskt problem. Bara under december gick tre olika ryska skepp sönder i Svarta havet, vilket fått tusentals ton råolja att läcka ut. Även om fartygen skadades under en storm är det ingen slump. Skuggflottan kör med gamla, ofta oförsäkrade fartyg som långt ifrån håller den säkerhet som krävs vid oljetransporter. Om ett sådant skepp skulle gå sönder i Östersjön skulle också vi stå inför en miljökatastrof likt den på stränderna kring Krim, med massivt oljespill, döda sjöfåglar och förstörda ekosystem.
Skuggflottan kör med gamla, ofta oförsäkrade fartyg som långt ifrån håller den säkerhet som krävs vid oljetransporter.
Det hotet ger oss dock också en möjlighet. Det finns en ny överenskommelse mellan bland annat de baltiska och nordiska länderna att hårdare kontrollera om skuggskeppen har korrekta försäkringar. Utan försäkring blir det nämligen vi som får stå för alla kostnader för eventuella miljöskador. Man kan också börja använda Havsrättskonventionens rätt att stoppa och inspektera fartyg som inte följer regler för att förebygga skadliga utsläpp.
Ett hybridkrig kräver hybridlösningar – varför inte ta fram nya insatsstyrkor under Naturvårdsverket för att stoppa de ryska fartygen med hänvisning till miljön? Effektiv byråkrati är trots allt en historisk svensk paradgren.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Efter allt som har hänt – hur vågar Julia Navalnaja?
DN:s ledarredaktion: Bashar al-Assads bästa kompis – och snart USA:s underrättelsechef
