Kriget i Gaza har pågått i nitton månader och något slut verkar inte vara nära förestående. Den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu meddelade nyligen att Israel ska ta över hela Gazaremsan.
Det sker samtidigt som runt 70 procent av israelerna i stället vill se ett slut på kriget. Samtidigt uppger 40 procent av landets invånare att de skulle kunna överväga att flytta bort från landet.
I fjol emigrerade 60 000 israeler utan att återvända, vilket var dubbelt fler än året innan.
Statsvetaren Isabell Schierenbeck forskar i israelisk inrikespolitik och säger att de flesta som flyttar gör det på grund av kriget. Men de juridiska reformer som regeringen vill införa är också en vanlig orsak.
– Jag har knappt en enda vän eller kollega som inte har undersökt sina möjligheter för att få dubbelt medborgarskap. Och det är ett allvarligt problem om många flyttar, det skulle innebära en enorm kunskapsflykt, säger Isabell Schierenbeck.
Ophir Bromberger bor i Tel Aviv och säger sig vara pessimistisk inför framtiden. Han har länge demonstrerat mot regeringen, deras föreslagna reformer och mot krigspolitiken den bedriver. Också han anser det vara bra att ha alternativ om läget i Israel skulle förvärras ytterligare.
– Folk börjar bli trötta på att demonstrera. Det finns många goda människor i Israel, men många är besvikna och saknar hopp. Nu undersöker alla om de kan få ett europeiskt pass. Jag och min familj köpte nyligen ett hus i Italien för att ha en fristad. Bara utifall att … du vet, säger han.
Enligt Ophir Bromberger finns det också andra anledningar till att israelerna vill ha medborgarskap i andra länder än bara Israel.
– USA satte press på Hamas och sedan släppte Hamas en i gisslan med dubbelmedborgarskap. Vår regering gör inga ansträngningar alls för att få loss dem som bara har ett israeliskt pass.
Betyder det att israelerna inte längre litar på att regeringen ska skydda dem?
– Precis! En majoritet har börjat förstå att stora beslut fattas utan strategiskt tänkande. De vill bara hålla regeringskoalitionen vid liv och Netanyahu ute ur fängelse, säger Bromberger.
Benjamin Netanyahus utspel och hoten om en total svältkatastrof bland civilbefolkningen i Gaza har också fått länder som brukar vara vänligt inställda att fördöma Israels upptrappade offensiv i skarpare ordalag.
Omvärlden kräver att Israel ska tillåta leveranser av mat, bränsle och andra förnödenheter innan svältkatastrofen i Gaza blir total. Netanyahus regering har länge motsatt sig hjälpen.
Omvärldens ökade press börjar också kännas av i Israel, säger Isabell Schierenbeck. Det är däremot inte svälten i Gaza som har mobiliserat israelerna i deras motstånd mot kriget.
– Det handlar mer om gisslan än om palestiniernas lidande. Det är svårt att föreställa sig hur viktig gisslanfrågan är om man inte har varit i Israel sedan Hamas attack. Du kan nästan inte gå en meter i Tel Aviv utan att se en lyktstolpe eller ett skyltfönster med en sticker eller en bild på någon i gisslan, säger Isabell Schierenbeck.
Också Ophir Bromberger noterar att det mer är frågan om gisslan än svälten i Gaza som upprör israelerna. Enligt honom beror det delvis på att den israeliska nyhetsrapporteringen skiljer sig väsentligt från de europeiska mediernas Gazarapportering.
Bromberger följer själv med utländska medier för att få en mer objektiv bild av händelserna i Gaza, säger han.
– Den breda massan i Israel exponeras inte för bilder av svält och bombningar, och de vill heller inte se det.
Ett ytterligare tecken på att fler israeler börjar få nog av kriget kom i början av veckan när Yair Golan, israelisk oppositionspolitiker och tidigare toppmilitär, kritiserade den israeliska regeringens krigföring. Han varnade samtidigt för att Israel håller på att bli en pariastat.
”En sund stat för inte krig mot civila, dödar inte bebisar som hobby och sätter inte upp mål för sig att förvisa en hel befolkning”, sade han enligt tidningen Haaretz.
– Det var bra att han sa det. Det blir hela tiden svårare för den israeliska allmänheten att leva i förnekelse. Allt fler har börjat visa sitt missnöje, men inte tillräckligt många, säger Bromberger.
Enligt Schierenbeck står Israel nu inför ett vägskäl. Nästa val kommer att bli extremt viktigt, säger hon.
– Frågan är hur maktfördelningen mellan domstol, riksdag och regering ska se ut i framtiden, men också vilken roll judendomen som religion ska ha i samhället.
– Sedan januari 2023 har den här regeringen velat rubba den tidigare maktfördelningsprincipen för att kunna driva Israel i en mer illiberal och religiös riktning. Valet av regering efter nästa val kommer att vara viktig för vilken väg Israel tar, säger hon.
