I maj 2023 avslöjade DN att en gynekolog vid Skaraborgs sjukhus felaktigt opererade bort livmodern – och ibland även äggstockarna – på förlossningsskadade kvinnor i fertil ålder.

Några månader före publiceringen hade gynekologen blivit friad av Ivo, som ansåg att han inte hade gjort något fel i sin diagnostisering, vård och behandling av Anna Neander.

Myndigheten såg det inte heller som nödvändigt att utreda hennes tips om att fler kvinnor var på väg att bli drabbade.

Nu slår Ivo fast det totalt motsatta i en omprövning av Anna Neanders fall.

– Om jag hade fått det här beslutet från början så hade det sparat otroligt mycket lidande, säger hon.

Pernilla Pehrson Niia är chef över Ivo:s avdelning Sydväst och har även ansvar för myndighetens arbete med enskilda klagomål. Hon berättar att hon inte känner till något annat fall där Ivo fattat två så motstridiga beslut.

– Det är ovanligt att vi gör helt olika bedömningar, säger hon.

Den nya utredningen är gjord av nya experter. Beslutet fattades av enhetschefen David Efraimsson.

Enligt honom bestämde sig Ivo för att öppna upp ärendet på nytt efter att Skaraborgs sjukhus, flera år för sent och efter DN:s granskning, anmält händelsen enligt Lex Maria och i en egen utredning kommit fram till att Anna Neander och ytterligare åtta kvinnor drabbats av vårdskador.

– Vårdgivaren såg brister i vården som vi inte hade sett. När vi tittade på fallet igen så såg vi att vi behövde ändra vårt beslut, säger David Efraimsson.

Vad gick fel hos Ivo första gången? Hur kan ni komma fram till två helt motsatta beslut?

– I det första ärendet, vad vi kan se nu, så gjordes det en läkarbedömning av vår föredragande läkare som inte var korrekt. Att vi kommer fram till andra slutsatser nu beror på att det inte var en tillräckligt bra bedömning i det ursprungliga ärendet, säger han.

Trots att det är samma journaler som ligger till grund för den nya utredningen ändrar sig Ivo kring det mesta.

I det nya beslutet får gynekologen kritik för att han inte gav Anna Neander några alternativ till livmoderoperationen som utfördes i januari 2021. Gynekologen gjorde också fel enligt Ivo när han bedömde hennes framfall som komplett, vilket innebär att livmodern helt eller delvis sticker ut ur slidmynningen.

Gynekologen kritiseras nu även för att på lösa grunder felaktigt ha gett henne diagnosen Ehlers-Danlos syndrom, EDS. En bindvävssjukdom som leder till överrörlighet och sköra vävnader.

I det tidigare beslutet ansåg Ivo att det var ”relevant att misstänka EDS”.

– Om funktionerna för patientsäkerhet hade fungerat, på sjukhuset och på Ivo, så hade flera kvinnor inte drabbats och jag hade inte behövt visselblåsa. Det har skadat mig lika mycket som vårdskadan, säger Anna Neander.

Hon berättar hur hon förtvivlat såg hur gynekologen fick fortsätta operera och arbeta enligt de metoder som Ivo nu kritiserar.

Ivo:s beslut sågs som ett frikännande, både av gynekologen själv och av hans arbetsgivare Skaraborgs sjukhus.

Även efter att Anna Neander och de andra drabbade kvinnorna hade trätt fram i DN med sina vittnesmål vägde Ivo:s beslut tungt.

Riksföreningen SFOG, som företräder Sveriges gynekologer, gick snabbt ut och kritiserade DN och publiceringen.

Hur kommer det sig att Ivo:s beslut vägde tyngre för er än flera kvinnors vittnesmål om felaktig vård?

– Det vill jag inte påstå att det gjorde. Men det är klart, nu när Ivo har kommit fram till ett annat beslut så får man vara ödmjuk, ta till sig av det och kanske omvärdera det vi tidigare gick ut med, säger Christer Borgfeldt, dåvarande ordförande i föreningen.

I det nya beslutet kritiseras även gynekologen för att Anna Neander drabbades av en allvarlig läkemedelsbiverkan efter livmoderoperationen.

Enligt Ivo framgår det av journalen att han utan anledning bedömde att hon var lättblödande. Mot bakgrund av den felaktiga EDS-diagnosen och utan indikation gav han henne både under och efter operationen ett läkemedel för att minska risken för allvarlig blödning.

Efteråt såg han inte till att eventuella biverkningar följdes upp.

Anna Neander har tidigare berättat i DN om tre dagar på sjukhuset då hon kräktes och hade så svår ångest att hon trodde att hon skulle dö.

Det vårdpersonalen misstog för en psykos och behandlade med stora mängder lugnande läkemedel var i själva verket hyponatremi, låg nivå av natrium i blodet, som kan bli livshotande.

När det upptäcktes var hon så illa däran att hon behövde intensivvård.

Med återställda salthalter blev hon av med symptomen. Men den traumatiska upplevelsen har satt djupa spår hos Anna Neander som bland annat diagnostiserats med posttraumatisk stress, PTSD.

– Upplevelsen på sjukhuset var fruktansvärd. Men det har varit lika hemskt att bli motarbetad och inte trodd. Det är ett trauma i sig, säger hon.

Det första beslutet, som Ivo nu konstaterar var felaktigt, fick Anna Neander vänta på i över 1,5 år. Under den tiden, sensommaren 2022, lade sig ytterligare en kvinna från Skövde på operationsbordet.

På inrådan av den granskade gynekologen opererade Malin Estving bort både livmoder och äggstockar – helt i onödan. Hon var 37 år gammal och den totala steriliseringen försatte henne i ett för tidigt klimakterium. Även hon fick en felaktig EDS-diagnos.

Hur ser Ivo på konsekvenserna av sitt första beslut? Enligt avdelningschef Pernilla Pehrson Niia är det alltid vårdgivaren som bär ansvaret för att patienter får säker vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hon ser det också som rättssäkert att en myndighet kan ändra ett beslut.

Går det att lita på att Ivo granskar vården, när vården inte granskar sig själv?

– Absolut, det är det Ivo är till för. Ivo ska vara en oberoende extern part som har möjlighet att titta på vårdhändelser som patienter inte är nöjda med. Och det gör vi också, Pernilla Pehrson Niia.

Enligt enhetschefen David Efraimsson får läkaren som var expert i den första felaktiga utredningen fortfarande uppdrag från Ivo.

Fakta.Klagomål på vården

När någon råkar illa ut i vården kan både patienter och anhöriga göra en anmälan till den granskande myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Om och hur Ivo ska utreda händelsen styrs av patientsäkerhetslagen. Den säger bland annat att Ivo själv ska bedöma hur noga ärendet behöver utredas.

Beslut från Ivo i enskilda klagomål går inte att överklaga. Om det framkommer ny information kan anmälaren begära att få beslutet omprövat.

2024 tog Ivo emot 5 616 klagomål. Majoriteten av alla klagomål avslutas utan utredning.

2024 avslutades 1446 utredda ärenden. I 47 procent av fallen kom Ivo med ett beslut som gav vården kritik.

IVO utreder bland annat händelser i vården som lett till att en patient fått bestående skador, ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

Källa: Inspektionen för vård och omsorg

Läs mer:

Skar han bort deras livmödrar i onödan?

Ytterligare fall av livmödrar som opererats bort i onödan

Sjukhuschefer: ”Otroligt ledsna för vad kvinnorna fått gå igenom”

Efter DN:s livmoderavslöjande: 16 fel i Malins vård

SPOTLIGHT

Så upptäckte Anna livmodersskandalen i Skövde (1/2)

0:00
/

17:00


https://media.pod.space/spotlight/livmodrarna-1.mp3?source=dn-web

Share.
Exit mobile version