Kontroll över medborgare, censur, gripanden och avrättningar är sedan länge en del av vardagen i Iran.
– Skillnaden nu är att det sker snabbare, hårdare och med större legitimitet i regimens ögon, med kriget som förevändning, säger Elnaz Baghlanian, författare och verksamhetschef på Författarcentrum Öst i Stockholm.
Kontrollen gör att det är svårt att få ut information om hur de israeliska och amerikanska attackerna har påverkat livet i Iran. En iransk journalist skriver på unswe natten till DN:
”De senaste 24 timmarna har 150 personer arresterats enbart i min stad. De som postat minsta lilla på internet om livet i här hotas av polisen. Polisen har också kontaktat mig och hotat med juridiska åtgärder om jag skulle lägga ut något”.
– Narrativet om ett ”angripet land” gör att all opposition kan stämplas som förräderi.
Det är ett bakslag för alla som i decennier kämpat för demokrati och förändring och som nu tystas ännu hårdare, säger Elnaz.
Brittiska BBC rapporterar om hur iranska myndigheter misstänker att regimkritiker och motståndspersoner läckt information till Israel. Läckorna ska bidragit till att Israel lyckats mörda militära befälhavare, högt uppsatta i det islamska revolutionsgardet och kärnkraftsforskare.
BBC berättar också att sociala nätverk som Instagram, Telegram, X och YouTube, såväl som nyhetssajter som BBC Persian, länge varit blockerade i Iran och kan inte nås utan att använda en VPN-proxytjänst (Virtual Private Network). Under och nu efter det korta kriget har övervakning och kontroll digital kontroll mot kritiker ökat.
Människorättsorganisationen Hemgaw, som har sin bas i Norge, varnar också för den hårdare jakten på oliktänkande.
– Det finns regelrätta vägspärrar där bilar stoppas och människor söks igenom. Det räcker att dela något om kriget i sociala medier för att gripas, säger Awyar Shekhi på Hemgaw.
– Vanliga människor vet inte alltid vilka som jobbar för regimen. Alla är på sin vakt, säger Awyar.
De som jagar oliktänkande och potentiella spioner är det iranska revolutionsgardet (IRGC). Men även den reguljära armén deltar, enligt Awyar.
Det finns också upp till en miljon frivilliga i det så kallade Basij, en paramilitär del av revolutionsgardet. De frivilliga är bland annat organiserade offentlig sektor, på skolor och universitet, även bland iranska studenter utomlands.
– Det är farligt att prata om de här frågorna, att ha kontakter utomlands, att dela något på internet eller tala med en journalist, säger Awyar.
Flera anklagade spioner riskerar nu avrättning, enligt bland annat Hemgaw, Amnesty International och Iranian Human Rights.
– Vi bedömer att det finns en stor risk att svensk-iranska Ahmadreza Djalali kommer avrättas, säger Awyar.
52-årige KI-forskaren Ahmadreza Djalali, som DN rapporterade om tisdag 23 juni, var på en föreläsningsresa i Iran när han i april 2016 greps. Han dömdes senare till döden för spioneri för att ha ”fört krig mot Gud genom spionage för Israel”.
– Fler snabba domar har aviserats. Det följer ett mönster från protesterna 2009 till Kvinna, liv, frihet-rörelsen 2022 efter Jina Aminis död, säger Elnaz Baghlanian.
Läs mer:
Djalali uppges flyttas: ”Är han näst på tur?”
Elnaz Baghlanian: Fysiskt är jag här – mentalt är jag i protesternas Iran
