Det var synd att Sven-Göran Eriksson aldrig fick träna Liverpool på allvar. Men pojkdrömmen gick i uppfyllelse i mars när han ledde laget på Anfield i en uppvisningsmatch. Ett av många rörande ögonblick under året då han tog avsked. Alltid vänlig och anspråkslös, trots obotlig cancer.
Och när han nu är död kan man bara säga som de gör i Liverpool: ”You’ll never walk alone.”
Sven-Göran Erikssons snabba resa från värmländska Torsby och Degerfors ut i vida världen var en succésaga från 80-talet. Han vann oväntat Uefacupen med IFK Göteborg 1982 och gjorde det svenska tränare gör bäst: skapade ett vinnande lag av individer. Dessutom släppte han snabb fram unga spelare.
”Svennis” var klok och modern. Ingen gammal demontränare.
Det funkade oväntat nog även i stora klubblag i Portugal och Italien. Och som den förste utländske landslagstränaren i England 2001. Unge Beckham och Rooney lyste. Det råkade också vara krönet av epoken ”cool Britannia”.
Läs fler texter av Jan Eklund.
