Kollaps, i betydelsen total splittring.
Det är läget i den parlamentariska kommitté som utreder framtiden för public service. Både källor med insyn i utredningen och utanför bekräftar att Tidöpartierna tänker driva igenom omfattande nedskärningar och skärpt styrning och granskning. Detta under förevändningen att öka tilltron till SVT, SR och UR bland kritikerna inom framför allt SD och M.
Måndagen den 13 maj ska ordföranden i kommittén, den förre KD-ledaren Göran Hägglund, lämna över förslagen från utredningen ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service”. Det är två veckor senare än beräknat. Förklaringen är den splittring som uppstått i slutet av utredningsarbetet. Under det år kommittén arbetat har Göran Hägglund själv och flera ledamöter varit intensivt inriktade på att hitta breda överenskommelser mellan Tidöpartierna och oppositionen. De har misslyckats.
Vad vet vi då om utredningsförslaget?
SR, SVT och UR får avslag på sina krav på mer pengar. De får inte ens hälften av vad de begärt. Tilldelningen, under nästa tillståndsperiod 2026 till 2033, blir mot slutet endast en uppskrivning med 1 procent. Första året föreslås 3 procent upp, men sedan trappas påslaget ner.
Med tanke på de allmänna kostnadsökningar som löner, dyrare programrättigheter, teknikinvesteringar i spåren av bland annat AI och ökat beredskapsansvar, innebär utredningens förslag rejäla neddragningar som uppenbart kommer att slå mot bredden i programutbudet.
Redan nu genomför SR och SVT besparingar på 650 miljoner med följd att hundratals jobb försvinner och program läggs ned.
Mot slutet av tillståndsperioden ska de tre programbolagen samordnas och helst slås samman. Men det är oklart om de får behålla de besparingar en omorganisation skulle kunna ge. SD:s linje är att public service-avgiften på cirka 1 200 kronor om året alla medborgare betalar ska sänkas.
Det finns fler skrivningar i utredningen som tydligt hämtats från SD:s kravlista.
Det handlar om att public service ska beakta den brist på tillit som finns bland medborgare som röstar på SD och M. Den här minoritetsgruppen med lågt förtroende för public service har lågt förtroende för många samhällsinstitutioner. Hur public service ska ta hänsyn till just den minoritetens misstro i sitt utbud återstår att se när utredningens skrivningar blir offentliga.
När det gäller det så kallade speglingsuppdraget är förändringarna radikala. Inriktningen att verka för jämställdhet stryks. Likaså att utgå från begreppet ”variation i befolkningen”. Det ersätts med orden ”hela befolkningen”. Det är svensk kultur som ska sättas främst. Krav på service på nationella minoritetsspråk tonas dessutom ned.
Utredningen driver en häpnadsväckande subjektiv analys av läget för den kommersiellt finansierade mediebranschen, där roten till det pressade läget kopplas till påståendet att public service är för stort och tränger ut tidningar, radio- och tv-företag. De stora internationella mediekonglomeratens roll undervärderas.
Public Service ska minimera sin närvaro på externa digitala plattformar som Facebook, Tiktok med flera. Detta trots att en allt större del av framför allt den unga publiken finns just där.
Tidningsutgivarna (TU) har krävt en lag som begränsar hur många ord SR och SVT får använda i sitt utbud på webben. Det ska vara korta nyhetstexter, helst bara några hundra tecken. TU har fått gehör hos utredningen i sin analys att SVT:s webb orsakar lokal tidningsdöd. Det är en dåligt underbyggd partsinlaga, som visserligen inte resulterat i lagstiftning, men väl i hårda begränsande skrivningar om att ta hänsyn till TU:s kritik.
Granskningen av SR, SVT och UR ska utökas. Särskilda resurser avsätts för att göra externa analyser av bolagens effektivitet.
Utredningsförslaget om det framtida public service blir alltså offentligt först om ett par veckor, med de uppgifter om förslaget som jag berättar om redan nu kommer från flera källor med direkt insyn i utredningen, och även från förtroendevalda i riksdagen som tagit del av utredningen. Man kan utgå från att regeringens kommunikativa plan går ut på att sälja in sin kravlista som väl förankrad och med välmotiverade förändringar. Men till bilden hör också att det lämnats in en gemensam reservation från S, C, MP och V i närmare tio punkter, samt fyra särskilda yttranden. Det är första gången som en utredning om public service lett till en så skarp konflikt mellan en regering, i det här fallet är det Tidöpartierna, och oppositionen.
Splittringen blev uppenbar för ett par veckor sedan när Tidö-partiernas representanter stämde av med sitt samordningskansli och sina partiledare. I Tidöavtalet står det uttryckligen att så kallade ”samarbetsprojekt”, bland annat frågan om public service, ska drivas från ax till limpa direkt under de fyra partiledarna och deras samordningskansli som har i uppgift att formulera uppdraget, koordinera arbetet, hålla sig fortlöpande informerat, godkänna utredningsförslaget och slutligen propositionen.
Det innebär att regeringen och kulturdepartementet har att rätta in sig i ledet. De uppgifter som nu kommit fram går inte att tolka på annat sätt än att det är SD:s mediepolitik som M anammat, KD lojalt anslutit sig till och även L, som i decennier haft en helt annan inställning.
Om inget görs blir konsekvensen ett paradigmskifte också för public service där dess oberoende, bredd och mångfald devalveras.
I Georg Orwells ”1984” är språkbruket ett viktigt maktinstrument. Krig betyder fred. I Sveriges 2024 och i utredningen om ett ”hållfast och oberoende” public service så betyder det ”nedmonterat och statsdirigerat”.
Jan Scherman är aktuell med filmen ”Make democracy great again”, om vår hotade demokrati. Han var tidigare vd på TV4 och är aktiv i föreningen Oberoende Public Service.
