Någon gång efter nyår ska regeringen fatta beslut om vilket varv som ska bygga fregatterna, fartyg i en storlek som Sverige inte sett på många årtionden.
Brittiska Babcock, franska Naval group, spanska Navantia, och svenska Saab vill ha affären.
– Nu är vi i den del av processen där vi avger ett militärt råd om vilken enhet vi tycker är mest lämplig utifrån tidsaspekter, operativ förmåga och ekonomi, säger Johan Norlén.
Fartygen kommer att vara en stomme i den svenska flottan under flera decennier framöver och marinens experter ska säga sitt.
– Sedan finns det självklart en säkerhetspolitisk analys som följer efter det, men snart kommer det nog ett beslut, säger Johan Norlén.
Vilken vill du ha?
– Jag har självklart några preferenser, men de vill jag inte gå in på. Samtliga som vi tittar på löser problemen mer eller mindre.
Enligt Ekot kan det röra sig om en affär för mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Johan Norlén beskriver fregatterna som ”oerhört viktiga”. Fartygen har flera roller, men en av de centrala är förmågan att hitta och skjuta ner fientliga robotar i luften.
– Det som är mest signifikant och mest nytt är det avancerade luftförsvaret. Det är medel- och korträckviddigt. Det ska även kunna ta ballistiska missiler. Sedan har det också ett inre lager som kan ta hand om UAV:er och mindre hot, säger Johan Norlén.
UAV, unmanned aerial vehicle, är fackspråk för drönare. De ballistiska robotarna är svåra att försvara sig mot, eftersom de kommer i brant vinkel med mycket hög hastighet.
Försvarsmakten har i dag luftvärnssystem 103, Patriot, som kan skydda mot ballistiska missiler. Marinchefen menar att ett fartyg med luftvärnsrobotar blir ett snabbrörligt komplement.
– Om vi till exempel lägger en fregatt i Bottenviken så kan vi ta hand om luftförsvaret där. Då frigör vi resurser för flygvapnet, säger Johan Norlén.
Det senaste försvarsbeslutet innebär också att marinen ska få en ny sjöoperativ helikopter före 2035.
– Då får vi en förstärkt ubåtsjaktsförmåga som vi inte haft på väldigt länge, säger Johan Norlén.
I dag har marinen helikoptern NH90 för ubåtsjakt, men systemet har länge varit ett problembarn för försvaret, med få flygtimmar.
Johan Norlén säger att man tittat på nyare versioner av NH90, men också andra varianter, som den amerikanska Seahawk.
– Den har både våra danska och norska vänner införskaffat. Då öppnas samarbetsmöjligheter både när det gäller utbildning och logistik om vi väljer samma, säger Norlén.
Helikoptrar med torpeder, sjunkbomber och sonarer är viktiga vid ubåtsjakt. Ubåtarna kan höra jagande ytfartyg genom vattenmassan, och undvika dem. Men helikoptrar i luften är svårare.
– Det är helt oberäkneligt för en ubåtschef när det kommer något de inte hör, och sedan plötsligt får de en sonar i skallen, säger Johan Norlén.
Planen är att marinen ska få de första ytstridsfartygen 2030. Samtidigt är efterfrågan på försvarsmateriel mycket stor, vilket innebär höga priser och väntan på vapen.
Hur viktigt är det att det första fartyget kommer 2030?
– Väldigt viktigt. Det står i försvarsbeslutet att så ska ske. Det är en sportig tidsplan, men det är något som vi utgår från, säger Johan Norlén.
Förutom luftvärn och ubåtsjakt kommer fregatterna att vara beväpnade för vanlig ytstrid, men de ska också kunna fungera i Natooperationer ute på världshaven.
– Jag tänker mig till exempel att vi på 2030-talet ska kunna leda Natos stående marina styrka från en svensk fregatt, säger Johan Norlén.




