Hon kraschade i Brasilien, sedan i Nove Mesto, och igen i Crans Montana. Jenny Rissveds världscupsäsong kantades av vurpor, och hon fick hjärnskakning både i maj och i juni, stod över två tävlingar i upptakten till OS.
Men när vi hörs några dagar före helgens VM i Andorra är lugn ordet som hon återkommer till när hon talar om Paris.
– Det har väl också kommit lite med åldern, för jag stressar inte upp mig så mycket längre. Utan nu blev det såhär, och det är som det är, och jag kan inte påverka det. Om jag ska stressa upp mig så kommer processen bara ta längre tid och det blir svårare.
– Det gick bra ändå, men jag var aldrig orolig över det, säger hon.
Hon påpekar att hon kraschade och fick sy både armbågen och knät dagar före OS-loppet i Rio de Janeiro som hon vann 2016.
– Jag har varit i många sådana episoder där jag har överraskat mig själv, och överträffat mig själv. Jag blir inte så förvånad längre, utan jag litar bara på att det som sker det sker, och det ska ske.
Hjärnskakningar har hon fått ett antal gånger under åren. De som var i somras var av det lättare slaget.
– Jag har haft väldigt bra hjälp när det kommer till huvudet, i alla år egentligen, säger hon.
Under lång tid har hon haft kontakt med ett team av specialister i Luleå, som hon också konsulterade den här gången.
Vad säger de om att få återkommande hjärnskakningar?
– De gör en bedömning. I mitt fall är det ingen fara så här långt. Jag fungerar normalt i vardagen och har inga kognitiva förmågor eller någonting sådant som har blivit sämre. Det är ingenting som man kan se ger bestående men.
Det tog ett tag för henne att kunna se tillbaka med glädje på OS-guldet i Rio, efter depressionen som hon gick igenom. Med Paris-bronset är det annorlunda.
Jag är fortfarande försiktigt kritisk.
– Jag visste att det skulle vara möjligt för mig att känna stolthet direkt om jag skulle ta medalj igen. Och det var det enda jag kände. Jag kände mig lugn och stolt bara, och försökte liksom bara vara i det. Det var en helt fantastisk känsla, det är jätteskönt att kunna känna stolthet.
Sedan Rio har hon också varit kritisk till att idrottare förväntas ställa upp i en massa olika sammanhang när de har framgångar. Nu hamnade hon i det igen.
– Jag är fortfarande försiktigt kritisk till det. Det formatet passar inte alla. Det förväntas att man ska vara tillgänglig för allt och alla plötsligt. Efter Rio kom det som en chock, det kom inte som en chock för mig nu.
– I och med att jag har varit öppet kritisk mot det så känns det som att jag får mer respekt i de sammanhangen. Det är jag jättetacksam för. Det gör att konceptet passar mig bättre. Det är klart att jag får förfrågningar, men folk förväntar sig nästan att jag ska tacka nej. Det är ganska skönt.
Hon har skalat av och ställt upp på det som hon känner att hon måste göra, och själv väljer.
– För mig är det väldigt viktigt att få tid för mig själv och landa och ta det lugnt, det är inte så viktigt för mig att vara med på allting hela tiden. Men om man trivs i det så kan det ju också ge en energi. Det är ju väldigt individuellt.
Hon har varit i Andorra ett tag och anpassat sig till den höga höjden, men hon har dålig koll på sin fysiska form inför VM, eftersom hon inte har tävlat. Förutom att hon spontananmälde sig till Cykelvasan när tävlingssuget började komma, och vann.
Mentalt har OS-medaljen gett en boost.
– Det gör ju någonting med självförtroendet att ta medalj. Oavsett om det är på ett OS eller en världscup eller vad det är för tävling där man tävlar mot världens bästa.
Säsongen i år har handlat väldigt mycket om Pauline Ferrand-Prévot, som vann OS överlägset och har dominerat i världscupen. På VM ska hon göra sitt sista mountainbikelopp, innan hon byter helt till landsväg nästa år.
– Hon har ju vunnit allt man kan tänka sig nu på mountainbikesidan. Så jag förstår såklart att hon behöver nya utmaningar. Sedan är det ju tråkigt på ett sätt också, för att hon är så himla bra, säger Jenny Rissveds om kollegans beslut.
Fransyskan lär ändå vara motiverad att avsluta med ett VM-guld.
– Jag tror att det är många av oss som känner att man tävlar om andra och tredjeplats som bäst. Men allt kan ju hända, och man ska inte ta ut någonting i förskott, säger Jenny Rissveds.
Fakta.Mountainbike-VM i Andorra
Kortbana och OS-distansen cross-country, som Jenny Rissveds tävlar i, går på fredag och söndag.
Linn Gustafzzon är den enda andra svenska deltagaren i seniorklassen.
På lördagen avgörs också downhill där Oliver Zwar är svensk deltagare.
Läs mer: ”Jag träffade henne och insåg att jag inte är ensam”
