Jag var som en glädjeinjektion. Efter ett halvår med den danska bantningsmedicinen Wegovy hade jag tappat 15 kilo och kunde utan problem ta på mig skor utan meterlångt skohorn. Fick midjan tillbaka, frossade i en garderob modell mindre och kände mig snygg för första gången på flera år.
Jag hade ingen ångest inför att gå in i en hiss med viktgräns och tvingas kliva av för att kilona var för många för en gemensam färd. Såg fram emot att äntligen få rida islandshästar igen.
Jag blev förstås en fantastisk ambassadör för medicinen som jag hävdade skulle utplåna den globala fetmaepidemin för alltid. Blev även av med min sedan många år svullna högerfot och kastade glatt alla stödstrumpor åt fanders.
Allting vände tvärt när jag kände mig redo att eliminera inte bara överskottskilon utan även antalet cigaretter jag suger i mig varje dag. Tyvärr visade sig medicinen inte vara potent nog att förhindra det extrema matsug man får av att sluta röka.
Efter fyra rökfria veckor var jag uppe på min högsta vågnotering någonsin. I min förtvivlan började jag röka igen. Möter nu ånyo en tjock nikotinist i spegeln, de dagar jag ens orkar spegla mig.
Jag letar återigen efter långskohornet och tycker det är plågsamt bara att få på mig strumpor på morgonen. Utför alla dagliga sysslor med en alldeles för tung ryggsäck. Blir svettigt andfådd av att byta sängkläder och undviker trappor eftersom det påminner om bergsbestigning.
Den enda kvarvarande effekten av bantningsmedicinen är det så kallade Wegovy-ansiktet som innebär att hudens spänst försvinner. Mina mungipor pekar nedåt och halshuden går att spela cittra med.
Eftersom ålderdomen har accentuerats har jag införskaffat en oförsvarligt dyr dagkräm för att försöka strama upp mitt anlete. Den är nästan lika dyr som medicinen jag lagt omkring 3000 kronor i månaden på. Är ingen vidare ambassadör för bantningsinjektioner längre.
Jag är oerhört tacksam att jag inte kastade byxorna i XXL. Inser att jag behöver hålla en flexibel garderob som mer handlar om storlek än säsong. Tvättar oavbrutet för att slippa ångest för om jag över huvud taget har några kläder jag kommer i.
Har nu trappat upp fettkriget och införskaffat den senaste bantningsmedicinen på marknaden som påstås ta bort hela tjugo procent av min vikt. Tillbaka på ruta noll men inte helt uträknad. Snart väntar ett lättare liv. Inshallah.
Läs fler kåserier av Jessica som när hon försöker gömma sig bakom solglasögon även inomhus och stöter på patrull.
